Beredskapsfråga. Kriget i Ukraina visar att mer behöver göras för att säkra svensk och europeisk livsmedelsproduktion.
Beredskapsfråga. Kriget i Ukraina visar att mer behöver göras för att säkra svensk och europeisk livsmedelsproduktion. Bild: Jahoo Clouseau

Linnea Hylén: Ingen ska gå hungrig när kriget kommer

Livsmedelsförsörjningen kommer bli en av de viktigaste frågorna för att stärka motståndskraften vid kris och krig. Europa måste minska sitt importberoende.

ANNONS
|

Rysslands invasion av Ukraina har satt de säkerhetspolitiska frågorna högst upp på den politiska dagordningen. I veckan (23/3) meddelade försvarsministern att ytterligare 5 000 pansarskott ska skickas till ukrainska försvarsmakten. Omvärldens stöd har varit massivt, och det militära stödet starkare än vad Ryssland förutspådde. Krigsmateriel är en avgörande nyckel i landets försvar, men stödet till landets civila ska inte heller underskattas.

Det civila försvaret och befolkningsskyddet är minst lika viktigt för att skapa motståndskraft i kriget. Livsmedel, mediciner, sjukvård och praktiskt stöd i vardagen är nödvändigt för att såväl civila som militärer ska överleva. Vatten och mat är något som de flesta i normalfallet tar för givet, men kriget har återigen belyst behovet av en långsiktig och strategisk livsmedelsberedskap i Sverige och hela EU.

ANNONS

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen därför lägligt nog ett investeringspaket med fokus på livsmedelsförsörjningen och hur den ska säkras på kort- och medellång sikt i Europa och omvärlden. Paketet innefattar dels stöd till lantbrukare och konsumenter i EU, dels ett stödprogram om 330 miljoner euro till Ukrainas befolkning, vilket omfattar basala förnödenheter samt stöd till service och rekonstruktion.

Kommissionen pekar uttryckligen på att Rysslands invasion understryker behovet av ökad resiliens inom den europeiska livsmedelsförsörjningen. Visserligen bedömer man inte att livsmedelsförsörjningen för närvarande är hotad inom EU, då vi till stora delar är självförsörjande, men unionens beroende av importerad fossil energi från Ryssland utmanar hela värdekedjan.

Dyrare matpriser har blivit en direkt följd av energibristen och kriget i "Europas kornbod" riskerar att minska det globala matutbudet med ännu högre priser som följd. Livsmedelsförsörjningen består av en lång kedja av olika leverantörer och produkter från olika delar av världen. När en del av kedjan störs av kris eller krig påverkas alla andra, vilket leder till långtida störningar. Beroende på krigets varaktighet och omfång kan den globala livsmedelsförsörjningen störas i flera år, vilket onekligen visar på behovet av proaktiva åtgärder redan nu.

För svensk del bör krigets konsekvenser leda till ett rejält uppvaknande gällande vår egen livsmedelsförsörjning. De skyhöga energipriserna har redan satt hård press på Sveriges lantbrukare. Det är sannolikt att en betydande del kommer få det mycket svårt att hitta lönsamhet i sin verksamhet, vilket redan tidigare var en utmaning. Incitamenten för att hålla i gång lantbruket och få fler yngre att bli lantbrukare borde prioriteras högre, inte bara för näringen i sig utan för att stärka svensk försvarsförmåga.

ANNONS

När handelsflöden kapas och gasledningar stängs av måste Europas länder stå redo att försörja sig själva. Det är väl värt att komma ihåg att krig utkämpas av människor och utan mat blir det inte mycket gjort, oavsett hur många vapen man har i lagren. En stärkt inhemsk livsmedelskedja är därför en i sammanhanget billig försäkring om kriget skulle komma.

ANNONS