“Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet”. Så beskrev den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) gapet mellan utrikes och inrikes födda på svensk arbetsmarknad. Dåvarande oppositionsledaren Stefan Löfven (S) menade att det var “otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi och dom” (15/5-12).
Det har nu gått åtta år sedan Reinfeldts uttalande, och diskrepansen mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden är fortsatt ett problem. Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är ett av de största i Europa. 2018 var arbetslösheten bland inrikes födda 3,8 procent men hela 15,4 procent bland de födda utrikes. Även de ekonomiska efterverkningarna av Corona lär slå särskilt hårt mot de som inte redan är etablerade på arbetsmarknaden, däribland utrikes födda. De negativa effekterna för grupper som drabbas hårt av ekonomiska kriser tenderar dessutom att bli permanenta.
Bara om man korrekt beskriver ett problem kan man åtgärda det. Och en korrekt beskrivning av integrationen i Sverige avslöjar att problemen till och med är större än vad sysselsättningsgapet visar. Det skriver Johan Eklund, nationalekonom och vd för Entreprenörskapsforum, på Dagens Industris debattsida (2/7-20). Han menar att ett överhängande problem med sysselsättningsstatistik är att den underskattar det faktiska utanförskapet på arbetsmarknaden, eftersom den som räknas som sysselsatt ändå kan sakna möjlighet att försörja sig själv.
År 2016 – under högkonjunktur – var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Bland individer med härkomst från Afrika var 38 procent självförsörjande, bland dem från Mellanöstern endast 36 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda och de födda i nordiska grannländer var 73 procent. Även Nyamko Sabuni (L) beskriver en dyster bild på DN debatt (2/7): 7 procent av Sveriges befolkning utgörs av utrikes födda med risk för fattigdom, medan EU-snittet ligger på 4,3.
Fredrik Reinfeldt kritiserades 2012 för att hans beskrivning av gapet mellan utrikes och inrikes födda ställde grupper mot varandra. Sanningen är att det snarare är oviljan att se den här diskrepansen som bidragit till att så många idag lever i utanförskap. Att så många människor saknar möjlighet att försörja sig själva är ett misslyckande för svensk arbetsmarknad och Sverige i stort. Ett viktigt första steg för att åtgärda det är att reformera och modernisera arbetsmarknaden i enlighet med LAS-utredningen. Men det är långt ifrån tillräckligt.
