Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bostäder. Jan Emanuel Johanssons lägenhetsförsäljning bekräftar att det inte finns något politiskt intresse av att bygga så många nya bostäder att det skulle leda till breda prisfall för insiders.

Jan-Emanuel behöver inte paniksälja

Ledare: Vindsvåningar kommer fortfarande att vara dyra.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

”Jag är ändå sosse, så säg lite under, 29 miljoner kronor…”

När välfärdsföretagaren och den tidigare riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson säljer sin vindsvåning i Kanal 5:s dokusåpa Toppmäklarna fångar han samtiden i en enda mening (8/6). Det finns inget politiskt intresse av att bygga så många nya bostäder att det skulle leda till breda prisfall för insiders.

”Bostadspriserna backar i rekordtakt”. ”Nu faller bopriserna”. ”Trendbrottet”.

Så löd rubrikerna i rikstidningarna efter att bostadsmarknaden i Stockholm bromsat in under maj. Många katastrofer har börjat som en skakning på nedre däck, men mycket tyder på att varningsklockorna om en krasch klämtar onödigt högt.

För det första har Sverige inte en bostadsmarknad utan flera. Regionala bostadspriser följer lokala konjunktureffekter, som en utbyggd högskola eller nedlagd fabrik, snarare än en marginell nedgång i den överhettade huvudstaden.

För det andra var dippen i maj förväntad. Att hushållen kalkylerar med hårdare amorteringskrav är ekonomiskt vettigt, inte ett uttryck för naivitet kring skuldsättningen.

Det stämmer att svenskarna lägger en allt större del av sina inkomster på boende och att EU-kommissionen varnar för utvecklingen. Den sammantagna bilden är dock mer komplicerad än att Sverige står inför en bubbla på väg att brista.

Enligt Finansinspektionen ökade andelen hushåll som amorterar sina nya lån från 44 till 67 procent 2011-2015. Någon hedonisk lånefest utan spärrar bland folk med normala inkomster är det alltså inte tal om. Tvärtom ligger belåningsgraden still, och störst belåning finns som alltid i områdena med högst inkomster.

Som Harry Flam, professor i internationell ekonomi, skriver i senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt påverkas bostadspriserna i Sverige av grundläggande faktorer som bostadsbyggande, inkomstutveckling och ränteläge.

Så länge bostadsbristen består, reallönerna tuffar på och räntan är en bra bit från kritiska sju-åtta procent finns det ingen anledning att paniksälja hushållssilvret – varken för Jan Emanuel Johansson eller för vanliga bostadsägare.