Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aborträtten och kampen mot mödradödligheten är värd att demonstrera för. Bild: LEO SELLÉN / TT

Malin Lernfelt: Kampen för aborträtten är inte över

Kvinnor måste ha rätt till trygga och säkra aborter utan risk för att mista livet eller få livslånga skador.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Varje år dör nästan 50 000 kvinnor runtom i världen till följd av olagliga, osäkra aborter. Barn blir moderlösa och familjer går sönder. Hundratusentals kvinnor får skador för livet efter att desperat ha försökt avsluta en oönskad graviditet med hjälp av galjar, krokar och fysiskt våld. Det föds dessutom en stor mängd oönskade, oälskade barn vars liv präglas av svält, våld, missbruk och misär. Allt detta hade lagliga, säkra och tillgängliga aborter kunnat förhindra.

Men något så relativt enkelt som aborträtt blir svårt när det krockar med religiösa dogmer och politisk ovilja. Den 28 september var det internationella dagen för säkra aborter. I samband med den uppmärksammades på många håll hur allvarligt läget fortfarande är i stora delar av världen. Den belyste även hur abortmotståndare närmare hemmaplan fortsätter att moralisera, ifrågasätta och sätta käppar i hjulen på de som arbetar för att hjälpa ofrivilligt gravida.

Dessutom har coronapandemin och påföljande reserestriktioner försvårat situationen för många kvinnor. Dels för de som lever i länder där abort är förbjudet eller aborträtten kraftigt kringskuren som i Polen.

Dels för kvinnor i länder som tillåter sjukvårdspersonal att hänvisa till så kallad samvetsfrihet, exempelvis Italien – vilket innebär att kvinnor trots laglig rätt till abort nekas hjälp på alla närliggande sjukhus.

I USA har flera delstater under pandemin passat på att försämra kvinnors rätt till abort. Bland annat har Ohio och Texas satt stopp för kirurgiska aborter. Och president Donald Trumps nominering av abortmotståndaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen har gjort att många befarar slutet på ett USA där kvinnor själva kan styra över sin reproduktiva hälsa.

För det är vad detta handlar om. Att själv kunna välja när man vill, kan och orkar bli förälder. Det är inte alltid så enkelt som att bara se till att ”inte bli gravid”. Det finns många skäl till att flickor och kvinnor blir med barn trots att de inte borde. Därför måste det finnas möjlighet till trygga och säkra aborter utan risk för att mista livet eller få livslånga skador.

Det finns ingen forskning som visar att abort ger några långsiktiga negativa effekter på den kvinna som genomgår ingreppet. Däremot finns det en rad studier som pekar på att det kan få allvarliga konsekvenser för såväl psykisk som fysisk hälsa att tvingas bära och föda ett barn mot sin vilja.

Likaså är det ingen hemlighet att kvinnor som övertalas att fortsätta en graviditet för att sedan adoptera bort barnet ofta bär på en livslång sorg och längtan efter det som gått förlorat.

För det är skillnad på ett embryo, som inte är någon människa, och ett nyfött barn, som definitivt är det. I Sverige (och på de flesta håll i världen) görs nästan alla aborter under de första nio till tolv graviditetsveckorna – innan det befruktade ägget kommit särskilt långt i sin utveckling.

Ett samhälle som inte erkänner att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter, som inte står upp för att rätt till abort handlar om rätt till liv, är misogynt och ovärdigt. Så länge det finns sådana samhällen måste kampen fortsätta.