Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Föredetting. President Donald Trump har lämnat Vita huset, men det är fortfarande oklart hur han påverkar USA:s politiska system framåt. Bild: Jacquelyn Martin
Föredetting. President Donald Trump har lämnat Vita huset, men det är fortfarande oklart hur han påverkar USA:s politiska system framåt. Bild: Jacquelyn Martin

Oskar Örn: Kan USA lämna Trump bakom sig?

Det ter sig nu osannolikt att Trump någonsin kan ansamla ett brett stöd i landet igen som presidentkandidat.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Utslaget av det andra riksrättsåtalet mot Donald Trump blev ett frikännande. Därmed kan Trump ställa upp i presidentvalet 2024. Många bedömare beklagar sig över domen. Dels därför att den före detta presidenten inte förklaras skyldig för anstiftan till upproret den 6 januari, då demonstranter stormade representanthuset. Dels därför att utgången speglar det stora inflytande han alltjämt har över det republikanska partiet.

Motivet till riksrättsprocessen var stormningen av Kapitolium. Vicepresidenten Mike Pences liv var i fara, kongressmedlemmar fick fly ut bakvägen och fem personer dog. Stormningen skedde efter ett tal av presidenten utanför Vita huset med budskapet att stoppa kongressens ceremoniella fastställande av valet av Joe Biden till ny president.

Det är representanthuset – den större kammaren i tvåkammarsystemet, där Demokraterna har majoritet – som kan väcka åtal. Men det är senaten som fäller "domen", och där krävs två tredjedelars majoritet. Trots att 57 av 100 senatorer röstade för att fälla Trump räckte det alltså inte.

Det var mer eller mindre klart på förhand att det skulle bli en friande dom i senaten. Senatorn Rand Paul hade fått med sig 44 republikanska kollegor i ett försök att avfärda åtalet.

Argumentet var att det enligt konstitutionen inte skulle vara möjligt att ställa en före detta president inför riksrätt. 55 röster i senaten avvisade försöket att ogiltigförklara riksrättsprocessen och den kunde därmed fortsätta.

Ett fällande domslut hade alltså förhindrat Trump från möjligheten att kandidera för presidentämbetet i framtiden. Ändå kan Demokraternas kongressledamot Jamie Raskin som ledde processen ha åstadkommit just det. Med sin framställning kunde han visa att händelserna var mycket farligare än vad som tidigare hade framgått.

Det ter sig nu osannolikt att Trump någonsin kan ansamla ett brett stöd i landet igen som presidentkandidat. Åklagarsidan visade filmer där en del av mobben var ute efter att bruka våld mot Pence, som i rollen som vicepresident ledde fastställandet av valresultatet i kongressen. Pence är samtidigt mycket respekterad bland kristna högerväljare, som är en viktig väljarbas för det republikanska partiet.

Komprometterande för Trump är också telefonsamtalet med republikanska kongressmannen Kevin McCarthy. Medan Kapitolium attackerades av folkhopen sade presidenten: ”Tja, Kevin, jag antar att dessa människor är mer upprörda över valet än du är”. Repliken visade att Trump inte hade för avsikt att avbryta upploppet, trots att McCarthy bad honom att ingripa.

Senatens minoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, röstade mot att fälla Donald Trump, med hänvisning till att en president som redan avgått inte kan ställas inför riksrätt. McConnell menar att detta strider mot konstitutionen. Men han talade samtidigt klarspråk. Trump måste hållas moraliskt skyldig för upproret, menade han.

Förhoppningsvis är det dessa ord som bidrar till att partiet kan lämna epoken Donald Trump bakom sig. Det framstår som nödvändigt om inte USA ska riskera nya hot mot demokratin.

Oskar Örn har praktiserat på Liberala Nyhetsbyrån under februari. Han är statsvetare och författare till boken “Personliga tragedier och politiska framgångar” om Joe Biden. Till vardags läser han journalistik vid Södertörns högskola och arbetar som politisk sekreterare för Liberalerna i Haninge.