Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ylva Johansson. Arbetsmarknadsministern kommer troligen att bli Sveriges EU-kommissionär. Bild: Claudio Bresciani/TT

Karin Pihl: Karin Pihl: Supersossen klampar in i kommissionen

Ylva Johansson är en orädd person och symboliserar både det bästa och det sämsta med socialdemokraterna.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Ylva Johansson är ingen påläggskalv från SSU. Till skillnad från många andra statsråd i regeringen blev arbetsmarknadsminister Johansson medlem i Socialdemokraterna först i början av 1990-talet. Innan dess, mellan 1988 och 1991, var hon riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Enligt henne själv bytte hon parti bland annat för att hon ansåg att V inte tillräckligt tydligt bröt med kommunismen. Johansson, som själv är utbildad matematik- och fysiklärare, har varit biträdande skolminister och biträdande socialminister, och har förutom rollen som arbetsmarknadsminister varit något slags “hålla miljöpartisterna på plats”-ansvarig i Löfvens regering.

Men nu blir hon alltså med största sannolikhet Sveriges EU-kommissionär. På torsdagseftermiddagen (8/8) meddelade regeringen att Ylva Johansson nomineras till den post som liberalen Cecilia Malmström haft sedan 2010. Malmström har haft den viktiga rollen att sköta handelsfrågorna i EU. Vilket område Johansson kommer att ansvara för är ännu inte framförhandlat, men det tog inte många minuter innan spekulationerna om Johanssons framtida arbetsuppgifter började. Klimat, migration, arbetsmarknad och inre marknad har nämnts. Själv antydde hon att hon kan arbeta med lite av varje, bara det är något tungt.

Vilken post hon än får har hon ett viktigt uppdrag: stoppa EU:s överstatliga tendenser, framförallt den så kallade sociala pelaren, alltså ambitionen att harmonisera socialpolitiken i hela unionen. Minimilöner, regler kring föräldraledighet och bostadsbidrag bör inte ligga på EU:s bord.

Den svenska regeringen har – ironiskt nog, eftersom den svenska modellen är en del av Socialdemokraternas dna – varit pådrivande för den sociala pelarens tillkomst. Men Ylva Johansson är arbetsmarknadsminister. Hon, om någon, borde förstå att arbetsmarknaden fungerar radikalt olika i Sverige, Rumänien, Tyskland och Grekland.

Därtill är Johansson känd för att vara allt annat än en räddhare. På många sätt symboliserar Ylva Johansson det bästa och sämsta med Socialdemokraterna: en attityd som säger att “det spelar ni ingen roll vad ni säger, jag är sosse och jag bestämmer.” Ingen sätter sig på Ylva Johansson. Hon har käftat emot Löfven ett antal gånger. Som EU-kommissionär är hon inte Socialdemokraternas representant i EU, utan ska verka för hela unionens bästa. Hellre 100 socialdemokrater i riksdagen än en maktgalen EU-kommission.