Kommunpolitikerna gör rätt i att begära undantag från EBO

"Nödvändigt för att långsiktigt kunna motverka segregation"

ANNONS

Sedan 1994 har Lagen om eget boende, ofta kallad EBO-lagen, möjliggjort för asylsökande att istället för att placeras av Migrationsverket, ordna sitt boende själva. Tanken bakom lagen är god, myndighetens tjänstemän avlastas samtidigt som det skapar frihet och trygghet för människor att kunna bo med familj eller andra landsmän under tiden de väntar på besked.

I praktiken har dock konsekvenserna på senare år varit allt annat än goda. Många asylsökande har bosatt sig i redan hårt segregerade områden, vilket skapat ohållbara situationer inom socialtjänst och skola.

Det har uppstått en svart marknad med andrahandskontrakt och tiotals människor – ibland ännu fler – trängs ihop i små en- eller tvårumslägenheter. Barn tvingas växa upp i en otrygg och osanitär miljö och de vuxna förlorar alla möjligheter att lära känna samhället de vill bli en del av.

ANNONS

För att komma till rätta med de värsta missförhållandena och ge de hårdast drabbade områdena ett visst andrum finns det sedan årsskiftet en möjlighet att undanta hela eller delar av en kommun, med stora sociala och ekonomiska problem, från EBO-lagen. Elva kommuner har nu begärt undantag för hela kommunen, bland annat Eskilstuna, Filipstad, Katrineholm, Göteborg, Botkyrka, Perstorp och Kristianstad. Ytterligare kommuner har konstaterat att delar av kommunen ska undantas.

Från och med 1 juli får asylsökande som flyttar till de aktuella städerna eller utpekade områdena inte behålla sin dagersättning.

Naturligtvis kan människor välja att bosätta sig där ändå, men förhoppningsvis leder inskränkningen till att strömmen av asylsökande till de mest utsatta områdena avstannar. Precis som när det gäller andra statliga transfereringar påverkas människors beslut rimligtvis av möjligheterna att få ut ersättning.

Det undantag som nu görs är visserligen trist eftersom det minskar människors rätt att bestämma själva, men är samtidigt nödvändigt för att långsiktigt kunna motverka segregation och öka möjligheterna för de som kommer hit att etablera sig, lära sig språket och hitta en väg ut på arbetsmarknaden.

Vi har en stor integrationsskuld att betala och i dag lever allt för många människor som varit här under lång tid i ett parallellsamhälle långt ifrån det Sverige de flesta av oss känner. Om fler asylsökande i enlighet med Migrationsverkets anvisningar bosätter sig på platser där det finns lediga lägenheter och förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande, är därför mycket vunnet. Både för den enskilda individen och för samhället som helhet.

ANNONS

ANNONS