Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

20180627 - barn leker med vattenslang på gräsmatta i trädgård Bild: Henrik Holmberg/TT

Kortare sommarlov ger bättre skolresultat

Max Eskilsson: Att vi tar till oss nya färdigheter när vi övar koncentrerat borde knappast vara ett kontroversiellt påstående.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Snart börjar skolan. För de som går till skolan för första gången handlar det om att träda in i en helt ny värld. För de flesta har däremot hela tio veckor passerat sedan skolbänken senast intogs. Det är på tok för lång tid.

I vuxen ålder skulle det för många av oss vara otänkbart att dra till med ordentligt tilltagna långledigheter på sommaren. Utöver att det inte skulle vara ekonomiskt hållbart skulle vi helt enkelt i hög grad komma ur rutiner och få det allt motigare att göra ett bra arbete.

I skolans värld är däremot det gällande terminssystemet – med just saftigt långt sommarlov som utmärkande inslag – en orörd princip. Som om man i de åldrar då kunskaper på allvar ska inhämtas vore betjänt av återkommande, plötsliga långavbrott.

Det är hög tid att tänka om. Att lämna den svenska vanan med långa sommarlov borde kunna bidra till både bättre avkastning i plånboken senare i livet och bättre inlärningsprocess under själva skolgången. I en aktuell forskningsrapport påpekas att längre terminer, i jämförelse med effekten av mer tid i form av ett extra skolår, kan skapa märkbart bättre förutsättningar för eleverna. Inte minst när det gäller inkomst och pension.

Detta framgår i studien “The Long-term Effects of Long Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden” (Institutet för näringslivsforskning), som publiceras i den akademiska tidsskriften Journal of the European Economic Association.

De fyra forskarna har tittat närmare på två parallella reformer från 30- och 40-talets Sverige. Båda gällde tid i skolan: Utökad undervisningstid under befintlig terminstid respektive ett ytterligare skolår. Särskilt intressant är att forskarna landar i att mer undervisningstid i ung ålder kan förbättra barns kognitiva utveckling.

Det ligger mycket i detta. Total undervisningstid är viktigt sett till timmar och dagar men måste också fördelas effektivt. Att vi tar till oss nya färdigheter när vi övar koncentrerat borde knappast vara ett kontroversiellt påstående.

Internationellt sett tillhör Sverige länderna med svårmotiverat långt sommaruppehåll. Även om vi inte leder ligan – till exempel har Spanien, Portugal och Finland ännu frikostigare lov – finns på nära håll betydligt kortare varianter. I länder som Tyskland och England, och inte minst vår granne Danmark, är det tal om sex veckors paus i skolarbetet.

Den svenska traditionen av långa sommarlov var möjligen logisk förr i tiden, då många barn förväntades hjälpa till i jordbruket. I vår tid verkar upplägget ha hängt kvar mer eller mindre som en konsekvens av att ett omtag vore politiskt besvärligt. Men om man bortser från nostalgiska trevlighetsargument som går ut på att det är roligt för barn att vara lediga länge är det svårt att se varför vårt tungrodda system borde bevaras. Långledighet kan i teorin låta skönt men bra inlärning varar ofrånkomligen längre än solbrännan från juli.