Det är stora regionala skillnader i hur stor andel av ungdomarna som påbörjar högskolestudier, konstaterar Universitetskanslersämbetet.
Man har analyserat hur stor andel av 18-åringar som senare vid 19, 21 och 24 års ålder har påbörjat en akademisk utbildning.
Vid 24 års ålder hade 43,7 procent påbörjat en akademisk utbildning. Skillnaden mellan könen är stor: 51,4 procent av kvinnorna hade påbörjat utbildning, mot 36,3 procent av männen.
– Det är olyckligt att skillnaderna mellan män och kvinnor fortsatt är så stora. Det råder ingen tvekan om att det lönar sig att studera på högskolan. Åtta av tio har ett jobb kort tid efter examen, visar våra undersökningar, säger Harriet Wallberg, avdelningschef vid UKÄ.
Skillnaden mellan landsbygd och stad är tydlig. Endast 26,4 procent av 24-åringarna från Färgelanda hade börjat på högskola. Trenden är där också tydlig att det är kvinnorna som i större utsträckning väljer att utbilda sig.
Det står klart att bilden av att kvinnorna lämnar glesbygden för att utbilda sig och få jobb i staden stärks. Detta är också huvudpoängen i en ny bok av Per Schlingmann, före detta moderat partisekretare, och Kjell A Nordström, tidigare ekonom vid Handelshögskolan som heter Urban Express.
”En ny världsordning växer fram, där kvinnor i städer går främst. Kvinnor dominerar nu högre utbildning. I amerikanska och brittiska storstäder tjänar unga kvinnor redan mer än unga män.” skriver de på DN Debatt 22 september.
Om man vill behålla arbetskraft och arbetstillfällen även i mindre orter och glesbygd är det dags för lokala beslutsfattare att börja tänka. Vad kan man göra här bättre än i storstaden? Vad kan man göra när det gäller fritid, utbildning, arbete och infrastruktur - både fysisk och digital? Svar som innehåller orden ”stillhet”, ”jakt” och ”fiske” verkar inte vara svar som efterfrågas.
