Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
050801. Två ungdomar sitter i varsin solstol på en brygga i Stockholms Skärgård och läser.  Foto. Hasse Holmberg. Kod 96  COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN Bild: Hasse Holmberg
050801. Två ungdomar sitter i varsin solstol på en brygga i Stockholms Skärgård och läser. Foto. Hasse Holmberg. Kod 96 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN Bild: Hasse Holmberg

Eva Forslund: Läsläxor kan ge läslust

Läsande bör bli en mer naturlig del av ungas fritid, men tills dess är läsläxor ett bra alternativ.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Vi tjänar alla på att tydligt skilja nytta från nöje, menar nationalekonomistudenten Lovisa Lanryd i Liberal Debatt (3/2020). När vi suddar ut linjen mellan arbete och fritid får vi inte ut tillräckligt från någotdera. Dessutom är vi i princip tillgängliga dygnets alla timmar, vilket gör att vi aldrig är helt lediga.

Samtidigt har den psykiska ohälsan bland unga ökat de senaste 40 åren. Över hälften av 15-åriga flickor och en tredjedel av pojkar i samma ålder rapporterar att de lider av sömnsvårigheter, nedstämdhet, nervositet, huvudvärk, ont i magen och ryggen eller yrsel (Folkhälsomyndigheten 26/4-18).

Med de resonemangen i bakhuvudet är det lätt att förstå den kritik som följt av att gymnasieläraren Filippa Mannerheim skrev på Twitter (26/7-20) att hon planerar att ge sina elever läsläxa över loven. Men kritiken är i stor utsträckning obefogad.

Läsning är inte bara ett sätt att tillskansa sig kunskap, utan gör oss dessutom till bättre personer. Man lär sig också mycket av att dansa till TikTok-videos eller bingea serier på streamingtjänster, men när vi läser om andra personer tvingas vi tänka oss in i deras situation. Det menar psykologen Keith Oatley vid Toronto-universitetet (22/7-16), som sammanfattat de senaste decenniernas forskning i ämnet. Slutsatsen? Att när vi läser skönlitteratur utvecklar vi förmågan att ta över någon annans perspektiv, vilket ökar vår empati för andra.

Den psykiska ohälsan då? Folkhälsomyndigheten menar att god lärandemiljö och höjda kunskapsresultat skulle få barn och unga att må bättre. Mer läsning ger unga kunskap och förberedelse inför arbetsmarknaden, vilket sannolikt även kan minska stressnivån över framtida arbetsliv. “Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa”, skrev myndigheten i en rapport från 2018. Läsläxor står inte i motsatsförhållande till detta – tvärtom.

Men om man tvingar barn och unga att läsa på loven – riskerar man då inte att sudda ut den viktiga gränsen mellan fritid och nytta? Nej. För det första handlar den uppluckrade gränsdragningen till stor del om att vi ständigt är kontaktbara, och aldrig får vila från vare sig sociala medier eller skolportaler. Att läsa böcker, gå in i karaktärernas lycka och missöden och glömma bort vår digitaliserade värld för en stund, kan då fungera som en välbehövlig paus. För det andra behöver läsning göras till en mer naturlig del av fritiden. De som ser fördelarna med läsning – både för empatin, humankapitalet och nöjet – vet att läsning och fritid går hand i hand. Tyvärr läser allt färre unga för skojs skull, därför behövs mer uppmuntran från skolans håll.