Det var sällan bättre förr. För 30 år sedan fick den intresserade medborgaren knalla ned till Folkets hus i Uddevalla för att lyssna på debatterna i kommunfullmäktige. Numera kan man var som helst i hela världen där Youtube är tillgängligt ta del av politikernas argumentation.
Under onsdagens fullmäktigemöte gjordes det flera referenser till vad som skedde för 32 år sedan, då kommunfullmäktige röstade för att köpa in Bodeleområdet. Då som nu var det en hård strid mellan högern och vänstern. De borgerliga partierna som då röstade emot att köpa in området, röstade under onsdagskvällen mot att tre av husen på Bodele ska rivas. Sverigedemokraternas och Uddevallapartiets röster räckte inte. Även då en miljöpartist avstod från att rösta, blev det en röst övervikt för att husen ska rivas.
För Ewa Espling (V) med flera var det av ideologiska skäl otänkbart att husen skulle avstyckas och säljas. Man vill inte ha några privatägda delar inne i området. Detta trots att husen är hyrda av privatpersoner i dag, samt att inslaget av privatägd mark i området skulle bli helt marginellt. När oppositionen lade yrkande i debatten, yrkade man endast på avslag och inget annat. Trots detta öppnades inget utrymme för en sen kompromiss. Och sent blev det verkligen. Kommunfullmäktige kunde gå till votering i ärendet strax före halv tolv på kvällen. Det är väl tur att ledamöter som har ett jobb att gå till på morgonen inte har så stora krav på sömn.
Det är märkligt att man inte startade mötet några timmar tidigare. Förutom Bodeleområdet var frågan om badhusets utformning också uppe på dagordningen. Dessa två frågor är några av de mest engagerande frågorna i Uddevallapolitiken och man behövde inte ha någon magisk kristallkula för att inse att debatterna skulle bli väldigt långa. Nu fick man bordlägga frågor och dessutom hålla på väldigt sent på kvällen. Alla inblandade beklagar att möten blir långdragna och att debatten blir av sämre kvalitet. Men då finns det ju bara två lösningar, att starta tidigare eller införa talartidsbegränsning. Jo, en tredje lösning finns ju också: att ledamöterna håller kortare anföranden, men det verkar vara svårt för de flesta.
Man kan inte påstå att besluten om vare sig Bodele eller badhuset tillhör välfärdens kärna. Men samtidigt blev det långa och hårda debatter. Parkinsons lag om cykelställsfrågor blev därmed besannad. Man pratar länge om små och konkreta frågor som alla lätt kan förstå, men beslutar om större och mer abstrakta frågor utan debatt.
Om badhusfrågan kan man konstatera att frågan nu är rejält försenad med flera år, eftersom det fanns ett igångsättningsbeslut före maktskiftet. Man kan också notera att det nuvarande badhuset måste stänga under byggandet av det nya huset. Slutligen vet vi inte i nuläget vilken praktisk lösning som finns på detta problem och inte heller vad det kostar.
Yrkanden om att simklubbar och skolor ska vara skadeslösa samt att det ska finnas plats för tio tävlingsbanor röstades ned.
Den rödgröna majoriteten har lyckats att stöta sig med folkopinionen, skjutit på avgöranden och skött ärenden taffligt. Dessutom har man drivit igenom frågorna med minst möjliga majoritet. Det är häpnadsväckande att man inte hade bättre fingertoppskänsla så att man kunnat sy ihop breda lösningar som håller över mandatperioderna för utvecklingen av fritidsaktiviteterna och friluftslivet i Uddevalla.
Läs mer här: