Hongkong, Singapore och Toronto. London, Basel, Paris och Frankfurt. Och så Stockholm. I somras blev det klart att Banken för internationell betalningsutjämning, förkortad BIS, ska etablera ett innovationscenter för fintech, finansiell teknologi, i den svenska huvudstaden.
När det nödvändiga värdlandsavtalet var i hamn meddelade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i en TT-intervju (28/1) att det “är ett kvitto på att vi ligger i framkant”.
Må vara att ekonomin är digitaliserad. Men BIS-centret syftar i första hand på att “främja internationellt samarbete om tekniska finansiella innovationer mellan centralbanker”, enligt Riksbanken. Ju mer man förstår om nya teknologier, desto enklare att parera dem.
Exempelvis har Riksbanken länge drivit idén om en e-krona. Officiellt för att trygga ett stabilt betal- och penningsystem. Men ny finansiell teknologi som kryptovalutor och blockkedjor hotar samtidigt Riksbankens drygt 120 år gamla monopol på sedelutgivning. Det är näppeligen förutsättningslös forskning om sådana teknologier som centret lär driva.
Enligt en ny rapport av myndigheten Tillväxtanalys finns i dag mellan 400 och 500 fintechbolag, alltså där it-teknologi är grunden för den finansiella produkten till skillnad från traditionella banker och kreditinstitut. De flesta har tillkommit efter 2008.
Runt 230 bolag huserar inom kredit, infrastruktur och betalningar. Det är allt från bankernas produkter som bank-id och Swish till fakturabolaget Klarna och kryptovalutor. Försäkringsbranschen har få fintechbolag, medan antalet inom lån och kredit ökat mest.
Men antalet aktiva fintechbolag har legat still sedan 2017. Det pekar på en begynnande konsolidering. Och snabb tillväxt på kort tid inom några få områden indikerar att stora delar av svensk ekonomi ännu domineras av ett fåtal banker.
I rapporten använder Tillväxtanalys okritiskt begreppet “storbankerna” för att beskriva finanssektorn. Det visar hur ensidig industrin ännu är – trots EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2 som skulle ge bättre villkor för små fintechbolag och mer konkurrens i finanssektorn.
Det finns fler problem. Många fintechbolag, exempelvis inom kryptovalutor, är beroende av beslut från konkurrenter för att få tillgång till grundläggande infrastruktur som bankkonton, bank-id och Swish. Och vart fjärde bolag ser tillståndsprocesser och regleringar som stora hinder för att växa. Det är orimligt.
Tillväxtanalys ser två lösningar. Politiker kan kräva att privata leverantörer öppnar upp sina tjänster, eller öppna ett statligt alternativ. Men behövs verkligen mer politik?
Sverige sägs ofta vara bland världens mest innovativa länder. Men vi är dåliga på att attrahera riskkapital och få ut innovationer på marknaden, enligt EU-kommissionen och patentorganisationen Wipo.
Och affärsvänligheten dras ned av lägre produktivitet och löner samt lägre flexibilitet på arbetsmarknaden, enligt index från Bloomberg och Världsekonomiskt forum. Enligt världens största index för fintech, Findexable, kommer Stockholm först på plats 35.
Att Sverige skapat ett digitalt mecka stämmer inte riktigt. Det finns mycket kvar att förbättra för att sporra konkurrens och bryta bankernas dominans. Hur BIS-centret bidrar till det återstår att se.
