Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Företagen kan blomstra om beskattningen ändras. Bild: Hasse Holmberg / TT
Företagen kan blomstra om beskattningen ändras. Bild: Hasse Holmberg / TT

Pontus Almquist: Låt soloföretagandet blomstra

Regelbördan är svåröverskådlig - dags för förenklingar

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

“Fler ska kunna bli företagare. Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande.” lyder den femtonde punkten i januariavtalet. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum: “Ny väg in? – soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter” skissar skatteexperten Patrick Krassén på hur ett sådant förslag skulle kunna se ut.

Svenska soloföretagare tyngs av en enorm och stundtals svåröverskådlig regelbörda. Man ska bokföra, redovisa, deklarera och göra avdrag på ett korrekt sätt och dessutom hålla reda på andra lagar och kommunala föreskrifter. Detta blir självfallet innovationshämmande: de som bestämt sig för att investera i sin affärsidé vill ju ägna sin tid åt kärnverksamheten utan att slösa tid och energi på byråkrati. Och regelbördan gör med all sannolikhet att många drar sig från att över huvud taget starta upp.

Än värre blir problemet mot bakgrund av att Sverige har EU:s största sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda. Utrikes födda är överrepresenterade bland soloföretagarna och att starta företag är en vanlig väg in på arbetsmarknaden, som rapporten noterar. Om regelbördan är svåröverkomlig för nån som är född och uppvuxen i landet är den nästintill oöverkomlig för någon med bristande kunskaper i svenska språket.

Krassén skissar på ett system där soloföretagande beskattas utifrån en så kallad schablon istället för skattebasen. Det minskar kraftigt den administrativa bördan då skattebasen inte behöver räknas ut. Schablonbeskattning är redan förekommande i Sverige genom bland annat systemet för beskattning av investeringssparkonton. Genom att tillämpa det på soloföretagare också, låter man dem lägga sin tid på att utveckla företaget istället för att lösa byråkratiska pussel.

Men inte heller ett nytt system skulle vara helt utan problem. En risk är så kallade tröskeleffekter: Har man funnit sig bekväm i ett enklare system kan det ta emot att skala upp företaget även om det annars hade varit motiverat, om det är förenat med att man måste lämna de enklare reglerna därhän. Omvänt kan näringsidkare bli inlåsta i småföretagande om det innebär för mycket trassel att exempelvis anställa en ny medarbetare.

Med tanke på att tröskeln genom dagens system befinner sig mellan att över huvud taget starta ett företag eller inte, är det tydligt att en förändring behövs. Vill samhället uppmuntra innovationer och nya företag är det därför mer motiverat att tröskeleffekterna kommer in ett senare skede. Därför bör regeringen titta närmare på schablonbeskattning när januariavtalets punkt femton ska införlivas.