Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Därför är bensinpriset inte för högt

Stefan Edman: Det är inte fel på klimatpolitiken – det är landsbygdspolitiken som måste ändras

Bohusläningen är oberoende liberal. Fristående kolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum. Åsikterna är skribentens egna.

En halv miljon svenskar har nu skrivit på bensinupproret 2.0. De vill sätta stopp för stigande priser, helst driva fram en sänkning. Ska regeringen bifalla deras krav? Nej, det vore konstigt i ett läge där riksdagen – på forskarnas uppmaning – beslutat att Sverige ska minska vägtrafikens utsläpp med 70 procent till 2030. För att klara det måste minskningen vara 7-8 procent årligen, jämfört med idag där vi på sistone minskat med bara 2-3 procent/år. Observera att utsläppen ökade med 0,5 procent 2017/2018!

Men protesterna bör väl ändå tas på allvar? Absolut. Om politikerna struntar i dem riskerar vi att de franska ”gula västarnas” strategi får fäste i Sverige. Och då kan vi riskera problem med hela klimatpolitiken.

Jag ska återkomma till vad jag menar att regeringen måste göra per omgående. Men först lite fakta om priset på bensin och diesel som bägge blivit 12-13 procent dyrare under våren.

Tre faktorer avgör:

Oljepriset. Oron kring oljeproducerande länder typ Venezuela och Iran har bidragit till prisökningen, liksom att Opec och Ryssland dämpat utbudet genom produktionskvoter. Råoljan kostar nu 70 dollar fatet, det högsta sedan i höstas.

Kronan. I januari 2018 kostade en dollar 7,84, nu kostar den cirka 9,60. Det skruvar upp olje- och därmed bensinpriset. Med en starkare krona skulle det minska.

Skatterna. Vi talar om tre skatter – koldioxidskatt, energiskatt och moms. 2017 infördes en indexering som gör att skatten varje vår automatiskt höjs med inflationen plus 2 procent. Senaste årsskiftet höjdes drivmedelsskatten med totalt 33 öre. Skattens andel av bensinpriset är nu 64,5 procent. Det är högre än 2010 men lägre än år 2000.

Bensin- och dieselpriserna i Sverige är nu de högsta sedan 1950-talet. Men som andel av dagsinkomsten har de 1991-2016 legat stilla på cirka två procent. Finland, Danmark och Frankrike har högre priser än vi,

För folk som bor på landsbygden och måste använda bil upplevs dock situationen med all rätt som orättvis. I städer och tätorter har folk kortare bilresa till jobbet och många pendlar ekonomiskt gynnsamt med buss och tåg. Här måste en utjämning ske, genom reseavdrag, skatteväxling och – och framförallt – genom en landsbygdspolitik försedd med stora pengar så att servicen kan återtas eller bibehållas – butik, apotek, sjukvård, bredband.

Det får vara slut med luddiga löften och allmänt snack. Klimatomställningen är i grunden en rättvisefråga. Bara ett mera jämställt Sverige kan klara de utmaningar vi står inför. Bensinupproret är en varningsklocka!