Därför kan migrationen bli en fråga för S och M

54 procent av väljarna vill att lagar och regler ändras så att flykting- och anhöriginvandringen till Sverige minskar. Det visar en ny opinionsundersökning som Svenska Dagbladet (7/3) låtit göra. Mätningen visar också att det endast är bland Miljöpartiets och Vänsterpartiets väljare som det finns ett utbrett stöd för större invandring.

Både statsminister Stefan Löfven (S) och moderatledaren Ulf Kristersson gjorde häromveckan klart att flyktingkrisen hösten 2015 inte får upprepas - “det skulle bli kaos under en lång, lång, lång tid” som statsministern beskrev saken i riksdagen (DN 3/3). I en intervju med Expressen konstaterade Löfven dessutom att S och M på det stora hela är överens om hur migrationspolitiken bör se ut (3/3).

Det innebär att de politiska partierna börjar gå i takt med väljarna i migrationspolitiken.

Andelen väljare som förordat ett minskat flyktingmottagande, i exempelvis SOM-institutets undersökningar, har alltid varit större än den som velat se ett ökat flyktingmottagande. Så var det även 2015 då de flesta partier, fram till tvärvändningen i november, menade att allt annat än en mycket liberal flyktingpolitik vore otänkbart.

Samtidigt var invandringen under lång tid en fråga som i begränsad utsträckning engagerade väljarna. Det innebar att de stora partierna riskfritt kunde använda den för politisk kohandel. Så var det när Göran Persson (S) 2005 gav Miljöpartiet en flyktingamnesti i utbyte mot grönt budgetstöd. Och så var det när Fredrik Reinfeldt (M) genom migrationsuppgörelsen efter valet 2010 hoppades kunna knyta MP närmare allianspartierna.

När invandring och integration blev allt viktigare kom denna klyfta mellan väljare och partier i emellertid i öppen dagar. Det är i efterhand intressant att reflektera över hur svensk politik sett ut idag, om M och S tidigare hade förmått förhålla sig till invandringens ökade betydelse för väljarna.

Istället lades grunden för Sverigedemokraternas framgångar i opinionen. Men i den historiska hanteringen av migrationspolitiken ryms också en väsentlig förklaring till varför SD behåller greppet om stora väljargrupper – många litar helt enkelt inte på övriga partiers förmåga att när det väl gäller leverera en stram migrationspolitik.

M-ledaren har vid flera tillfällen sträckt ut en hand till S för att göra upp om migrationen. Hittills har dessa tankar avfärdats från S som prioriterat samarbetet med MP. Nu kommer dock önskningar om en sådan uppgörelse även inifrån S. “Vi kan inte låta de minsta partierna blockera den här frågan, konstaterade Göran Dahlström, S-kommunalråd i Katrineholm, i Expressen (9/3). Löfven bör ta intryck.

Grunden för en sådan uppgörelse måste vara insikten om att omfattande flykting- och anhöriginvandring till en avancerad välfärdsstat som Sverige är något som får omfattande samhälleliga effekter. Det ser vi dagligdags i både stora utanförskapsområden och ansträngda kommunala budgetar. Migrations- och integrationspolitiken får inte ännu en gång reduceras till frågor om högstämd retorik och ideologiska symboler. Det handlar ytterst om respekt för väljarna.

Svend Dahl