Tillstånd eller inte, det är den stora frågan? I veckan möts miljööverdomstolen i Lysekil för Preems ansökan, att bygga ut och rena bunkerolja. Det är en restprodukt med hög svavelhalt från tillverkning av bensin och diesel, som användes av sjöfarten.
Anställda på länsstyrelsen var drivande för förbud mot högsvavlig olja som fartygsbränsle. Jan Ahlbom på länsstyrelsen fick 2008 Göteborgs miljöpris bland annat för detta arbete. 2007 års pristagare var Al Gore. Från 2020 är den förbjuden i sjöfarten.
Preem vill rena restoljan, ta ner svavlet från 3,5 till 0,5 procent. Preem menar att ett ja ger Sverige renare bränslen. Det ger dock också stora ökningar av utsläppen från raffet. En ökning från 1,7 miljoner ton koldioxid, till 2,7 miljoner ton. Svenskarnas flygresande beräknas till cirka 10 miljoner ton.
Preem fick i november 2018, ja av Miljödomstolen i Vänersborg. Beslutet överklagades till miljööverdomstolen. I vanliga fall avgör miljööverdomstolen. Men inte denna gång.
Regeringen meddelade i augusti 2019 att den ska ta slutbeslutet. Detta efter underrättelse från naturvårdverket, länsstyrelsen och krav från miljöorganisationer.
Regeringen har rätt till det. Moderaterna menar dock att regeringen då skulle meddelat det innan miljödomstolen första beslut. Vilken sida, regeringen eller oppositionen som får rätt kommer att avgöras av riksdagens konstitutionsutskott.
Prövningen pågår samtidigt som den globala uppvärmningen. Den är ett faktum. Jordens klimat har ändrats förr, både till varmare och kallare. De flesta är dock överens att den globala uppvärmningen nu orsakas av fler människor och ökad materiell konsumtion. Inte minst i Kina.
FN:s klimatpanel har i uppgift att bedöma koldioxidfrågan. Panelen är i princip överens om riktning och orsaker. De är inte lika överens om tiden världen har på sig att hålla ökningen, under plus 2 grader. Den varierar från 20 till 100 år.
Vill vi ha ett koldioxidneutralt Bohuslän, borde svaret bli ett nej. Ett nej skulle också göra det enklare att få ett koldioxidneutralt Sverige.
Från frågan om den globala uppvärmningen blir svaret svårare. Sverige står för ca 0,1 procent av de globala koldioxidutsläppen. 2018 beräknades svenskarnas utsläpp av koldioxid per person till 4,5 ton. Som jämförelse: Saudiarabien 18,6, USA 16,1, Kina 8,0, våra grannar Norge 9,4, Danmark 5,8 ton.
Preem ägs av Mohammed Amoudi född i Etiopien men boende i Saudi Arabien. Amoudi anger att han arbetar mycket med välgörenhet. Han satt dock också nyligen i husarrest på order av Saudis regeringen, ”korruption”?
Vad händer vid ett nej? Amoudi kan fortsätta sälja bunkeroljan till rederier. Redarna kan då skrubba den ”tvätta” den med havsvatten till sjöss. Då går svavlet till havet. Han kan också raffinera den utanför EU och EU:s handel med utsläppsrättigheter, i Etiopien eller Saudi. Svensk lag och regeringen kan inte påverka det. Jag är rädd att han är mer affärsman i olja än klimataktivist.
Regeringens prövning, kommer att bli en prövning för regeringen. Flera miljöorganisationer och miljöaktivister vill ha nej. Fackförbund som IF Metall, vill ha ett ja. Ja säger även majoriteten i Lysekils kommun.
Det kommer inte att bli lätt för regeringen. Riksdagen kan dock pröva regeringens beslut. Det gjorde riksdagen nyligen när det gällde Ringhals. Riksdagen sa då, ja till att stänga två av Ringhalsreaktorerna.
Med tanke på att regeringen representerar 32,7 procent av väljarna i valet, vore en slutlig prövning i riksdagen kanske den mest demokratiska politiska lösningen.
