Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Gunilla Håkansson Chefredaktör Bohusläningen Bild: Henrik Lundbjörk

Låt oss fortsätta att vara omtänksamma

Gunilla Håkansson: Allt har ställts på sin spets och vi vet bättre vad som är viktigt nu.

Bohusläningen är oberoende liberal. Fristående kolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum. Åsikterna är skribentens egna.

Varje morgon så tar det några sekunder... är jag del av ett samhälle i kris? Jag känner samma besvikelse dag efter dag - jo, tyvärr. Det var verkligt och inget ont jag bara hade drömt.

Ingen vet på förhand hur man reagerar i en kris, men de som utmärker sig genom att till exempel hamstra munskydd för att sälja dyrt är verkligen i minoritet. De allra flesta har visat sig vara hjältar. 70-plusgrupperna stannar hemma, trots att det är olidligt tråkigt, de som inte är i riskgrupp ställer upp och hjälper till att handla. Bara i min bostadsrättsförening har runt 30 personer anmält sig för att hjälpa. Restauranger bjuder vårdanställda på mat, band spelar gratis via webben, vi håller avstånd och framförallt: sjukvårdspersonal, hemtjänst och andra i vården går till jobbet för att rädda liv och skolpersonal går oförtrutet till jobbet för att de i vården och andra med samhällsbärande funktioner ska kunna jobba. De som kan försöker jobba hemifrån för att skydda andra. Jag är bland dem, även om jag ibland måste ta mig in till redaktionen, där vi har en kärntrupp på plats som stöttas av reportrar som jobbar på fältet, men skriver hemma. Nästan alla litar på våra myndigheter och ställer upp och gör vad de kan för att låta bli att sprida smittan.

Jag läste att en bäver som tappar pinnen de bär på ändå fortsätter och lägger den osynliga pinnen där den hade tänkt sig från början. Detta för att det tar mer energi för bäverns lilla hjärna att planera om. Det är ganska lätt att relatera till just nu. Pinnen försvann och vi skulle så gärna vilja fortsätta och lägga den osynliga pinnen på sin plats. Men för oss är det omöjligt, och det tar mycket energi att planera om.

Som jag påpekat tidigare - det kommer en tid efter covid-19. Men jag undrar om det kommer att finnas något "som vanligt" när det värsta är över? Krisen kanske får oss att tänka om för alltid? Allt har ställts på sin spets och vi vet bättre vad som är viktigt nu. Vi förstår hur viktiga våra nära och kära är. Vi förstår att vi inte behöver flyga hit och dit - särskilt när vi nu ser hur bra klimatet mår av vårt ofrivilliga stopp, så vi kanske fortsätter med många skypemöten även i framtiden.

Jag tror att restaurangerna kommer bli överfulla när vi äntligen får umgås igen, men kanske också en och annan stadsbo mer lärt sig att uppskatta fjällen, skogen och klipporna i Bohuslän under tiden när man inte kunnat resa.

Låt oss fortsätta att vara omtänksamma hjältar när krisen är över!