Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Gunilla Håkansson chefredaktör Bohusläningen Bild: Edvin Bergström

Lita inte på lösa rykten, lita på riktiga lokaljournalister

För hundra år sedan kunde lokaltidningen rapportera om Spanska sjukan, som vi gör idag.

Bohusläningen är oberoende liberal. Fristående kolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum. Åsikterna är skribentens egna.

Jag tittade på Vetenskapens värld som körde en repris på ett reportage av Staffan Hildebrand om spanska sjukan från 2018. Det finns så många likheter mellan den tidens epidemi och den nuvarande: global spridning, påtagliga samhällseffekter, många dödsfall. Men också många olikheter. Spanska sjukan spreds under första världskriget, så rapporterna om influensans spridning hemligstämplades av de stridande länderna. Spanskan, som den kallades, spreds genom soldater och sjömän - unga, starka män som också utgjorde riskgruppen då (till skillnad från nu, när det framförallt är äldre och sjuka). Det var inte förrän sjukdomen nådde Spanien som journalisterna öppet rapporterade om vad som hände, eftersom de inte var indragna i kriget.

I dag delar länderna det nya coronavirusets DNA med varandra och forskare över hela världen jobbar febrilt för att ta fram ett vaccin eller åtminstone ett läkemedel. Under spanska sjukans tid visste de inte ens att det fanns något som hette virus. De hade heller inte någon medicin att sätta in mot följdsjukdomen som då - precis som nu - var lunginflammation.

I programmet får vi följa forskaren i Björn Olsen när han går in i lokaltidningen Barometerns arkiv. Barometern är Bohusläningens motsvarighet i Kalmar län och har ytterligare några år på nacken, den grundades redan 1841. Han bläddrar i tidningsläggen från 1918 som är så spröda att de hotar att falla sönder. Och nu förstår vi vidden av katastrofen. Sida upp och sida ner med dödsannonser. I en notis med rubriken "Svårt hemsökt familj" berättas om familjen Jonsson på Backargården i Asarum, där pappan och två av hans döttrar 18 och 22 år gamla avled inom en timma och en tredje dotter hade avlidit några dagar tidigare.

Ännu mer rörande är det när Hildebrand intervjuar den då 99-årige Henry Kläppe som mindes hur det var (intervjun gjordes 2007). Granngården miste fem barn, han var på skolkamraternas begravningar. Och han följde utvecklingen genom att läsa sin lokaltidning, Barometern.

- Jag var ju tio år 1918, så jag kunde ju läsa. De berättade ju hur det var.

Därför visste han att det pågick i hela Sverige, ja i hela världen. Lokaltidningens rapportering levde alltså starkt i hans minne 90 år senare och hjälper forskare att förstå.

I dag kan tusentals bohusläningar följa vår rapportering om den värsta pandemin sedan 1918. Lita inte på lösa rykten, lita på riktiga lokaljournalister.

Världen överlevde spanska sjukan, trots att det samtidigt pågick ett världskrig. Det kom - och kommer - en tid efter epidemin.