Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Gunilla Håkansson Chefredaktör Bohusläningen Bild: Henrik Lundbjörk

Pressfriheten är inte självklar i Uddevalla

Gunilla Håkansson: Så utsätts vår oberoende journalistik från makthavares påverkan

Bohusläningen är oberoende liberal. Fristående kolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum. Åsikterna är skribentens egna.

Den 3 maj firas pressfrihetens dag i hela världen på FN:s initiativ. Just nu tror jag att extra många uppskattar den fria, oberoende och seriösa journalistiken och korrekta, granskade nyheter. Sverige ligger på tredje plats när det gäller pressfrihet i världen, efter Norge och Finland, enligt Reportrar utan gränser. Längst ner hittar man Turkmenistan på plats 180 (landet som förbjöd ordet "coronavirus" och förnekar att de har några smittade) - till och med sämre än Nordkorea på plats 179.

Den som föredrar andra kanaler med ogranskade nyheter på till exempel sociala medier, serveras ofta en livsfarlig smörja. Medieinstitutet Fojo (Insitutet för fortbildning av journalister) beskriver en infodemi i spåren av pandemin: en snabb, omfattande och farlig ryktesspridning via internet. Ibland omedvetet: någon tycker att det låter vettigt att hårtorks-blåst i ansiktet botar covid-19 och delar på Facebook. Ibland medvetet för att orsaka sprickor: rysk desinformation om att svenska oligarker ligger bakom FoHM:s strategi för att sakta in spridningen av covid-19 - det förhållandevis öppna samhället ska rädda deras pengar.

Andra exempel på rykten är att Bill Gates ska ha skapat viruset för att tjäna pengar på vaccinationer, att viruset sprids via 5G-master och de livsfarliga tipsen om olika botemedel, varav ett i förra veckans spreds av självaste president Trump - att injicera desinfektionsmedel! Det leder till att människor dör av de påstådda kurerna och att 5G-master förstörs.

Men i Uddevalla är väl pressfriheten stor? Nej, jag skulle vilja påstå att staden placerar sig rätt långt ner på den svenska listan. Våra journalister måste vara envisa och tålmodiga för att få ut vissa offentliga handlingarna, jag får påtryckningar från politiker av alla möjliga färger, kommunala bolag och andra som vill att vi ska "vinkla artiklarna rätt". Det innebär alltid att de vill att artikeln ska vinklas så att personen/företaget som hör av sig ställs i fördelaktig dager. Att vi får påtryckningar från hela den politiska skalan hoppas jag är ett tecken på att vi är hyfsat balanserade i vår bevakning.

Det här är ett klimat som jag inte upplevde när jag jobbade i Kalmar. Kanske för att Fojo ligger där, som har en strid ström av journalister som elever, som uppvaktar myndigheter och politiker i staden. Politiker och handläggare har tvingats lära sig offentlighetsprincipen utan och innan.

Den oberoende journalistiken är inte självklar någonstans. Den måste vi värna varje dag.