När ringde du senast från ett fast nummer till ett annat fast nummer? Svaret på den frågan är högst troligen direkt relaterat till ålder och bostadsort. De unga som flyttar till en ny lägenhet beställer inte ett nytt telefonnummer eller beställer en prenumeration på en dagstidning. Snarare är det så att de frågar efter, eller bara förutsätter att det redan finns, en snabb uppkoppling till internet via fiber.
Men fiber finns det inte överallt. Framförallt är det landsbygd, villaområden och mindre tätorter som fortfarande saknar fiber. Men stora områden på landsbygden i Sverige är i dag fiberuppkopplade tack vare ideellt engagemang och statligt stöd. På Gotland tycker man att det är en överlevnadsfråga. Man går man ur huse och gräver fram till varje hus. Gotlands bredbandskoordinator Anne Mousa Ståhl säger till Tidningarnas Telegrambyrå att "vi kommer att ha byggt klart hela Gotland i år".
Regeringens målsättning är bra, men inte utan problem. I Bohusläningen har Stadsnätsföreningens vd Mikael EK, påpekat att det fortfarande finns en hög grad av digitalt utanförskap. Omkring 600000 personer lever utan internetuppkoppling eller datoranvändande. Detta kan och för sig vara självvalt, men snarare är okunskap och bristande ekonomisk förmåga huvudförklaringen.
Om tio år kommer samhället och företagen troligen att förutsätta en helt digital kommunikation. Men då måste hela landet – och alla medborgare – ha lika möjligheter till detta. Då måste tekniken nå ut till alla och kunna användas av alla, även äldre och fattiga. Hur detta ska ske är en viktig fråga som måste diskuteras. När kommer den sista pappersdeklarationen att lämnas in? Snarare än vi anar. Då måste samhället också ha lösningar som fungerar – för alla.
Läs också:
Så kan vi hindra ett digitalt utanförskap
