Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ingalill Sundhage chefredaktör Bohusläningen Bild: Lasse Edwartz

Massmedia tar större hänsyn efter #metoo

Ingalill Sundhage: Det är oacceptabelt att misskreditera oskyldiga.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det pressetiska regelverket i Sverige är till för att ge upprättelse åt enskilda personer som anser att de har blivit kränkta i pressen. Systemet är självreglerande och oberoende av staten vilket innebär att branschen själv ser till att hålla det journalistiska innehållet inom anständighetens gränser. Men den gör det inte ensam, utan tillsammans med representanter från allmänheten och juridiken.

Systemet med PON, pressens opinionsnämnd kom till redan 1916 och är den äldsta pressetiska nämnd som finns. Den svenska modellen är också en förebild för andra länder.

Just detta att hålla sig inom anständighetens gräns och hålla rent framför den egna dörren, gick om intet hos många tidningar under #metoo-rörelsen. PO Ola Sigvardsson, som i veckan gästade Trollhättan, berättar att av 33 anmälningar blev 22 fällningar fällda på grund av att de hade brutit mot branschens pressetiska regelverk. Främst handlade fällningarna om namngivningar.

Vad hände egentligen? Hur kan det komma sig att så många utgivare helt plötsligt tyckte att det var av allmänt intresse att berätta för allmänheten vem som trakasserat, och det oavsett om det var i nutid eller för 10-20, ja till och med 30 år sedan. Ola Sigvardsson tror att ämnet i sig – en blandning av kändisar och sex – är så laddat och därför blir svårt att säga nej till, samt det faktum att så många kvinnor trädde fram. Vi fick ett ansikte av kött och blod på de drabbade.

Men man ska inte heller sticka under stol med att trycket från sociala medier som utmålade de traditionella medierna som fegisar och ynkryggar, kan ha spelat roll i sammanhanget. Sen är jag övertygad om att de allra flesta publicisterna tyckte att #metoo-rörelsen var en god sak som man gärna ville bidra till.

En namngivning som kan verka harmlös för en journalist som ofta skriver om sextrakasserier, kan bli ett avgörande på liv och död för den enskilde. Därför tycker jag som ansvarig utgivare att det är bra att medierna tagit ett steg tillbaka och återgått till hur det var före #metoo. Övergrepp, av vilket slag det än må vara, är aldrig tillåtet, men det är också oacceptabelt att misskreditera oskyldiga. Därför är det viktigt att alltid göra det journalistiska jobbet först, värdera källorna och ta reda på så mycket det går kring vad som hänt. Där har vi publicister och journalister ett ansvar. Medier har ett stort genomslag och kan förstöra människors och hela familjers liv. Därför måste vi ha mer än tillräckligt på fötterna när vi publicerar. Det är viktigt för vår trovärdighet.

Trevlig helg!