Det största gymnasieprogrammet i årskurs 1 i Sverige är numera språkinriktningen av introduktionsprogrammet. I det programmet hamnar de elever som inte är behöriga att söka de vanliga gymnasieprogrammen. De är numera väldigt många.
Största anledningen till detta är de många ensamkommande ungdomar som kommit de senaste två-tre åren. Men även om man räknar bort dem, så är antalet som inte klarar av grundskola och gymnasium oroväckande stort – och antalet ökar.
Introduktionsprogrammet var från början tänkt som en liten sidoverksamhet för den – som man hoppades – lilla andel som inte klarade av att slutföra grundskolan med tillräckliga betyg. Nu är programmet för de flesta kommuner en ganska stor verksamhet. Sverige Radio intervjuade rektor Jennie Rosengren i Enskede (1 mars) och hon berättade att programmet saknar läroplan. Innehållet i programmet varierar beroende på kommunernas förmåga och ambitionsnivåer.
Hon bedömer att de flesta av hennes nyanlända eller asylsökande elever skulle behöva minst fem år för att klara de språkkrav i svenska som man kräver för årskurs nio.
Målet med introduktionsprogrammet är att eleverna ska kunna få så mycket kunskaper att de kan fortsätta i ordinarie gymnasium. Men Skolverket konstaterar att avhoppsnivåerna är höga, uppemot 30 procent. Bengt Weidow, Skolverkets expert, varnar för att dessa hamnar i ett permanent utanförskap.
Västra Götalandsregionens rapport "Att motverka skolmisslyckanden" bekräftar denna bild. Elever med föräldrar som har utrikes födda föräldrar och har föräldrar som inte har motsvarande gymnasieutbildning får sämre och sämre studieresultat. Detta är en trend som pågått i 15 år. Man ser dessutom en skarp brytningsålder om eleverna är födda utomlands. De som kommer till Sverige före åtta års ålder klarar sig betydligt bättre.
Problemet är inte begränsat till de större orternas förorter. Regionens rapport visar tydligt att landsortskommuner som Färgelanda har en låg andel behöriga till gymnasiestudier.
Rapporten konstaterar att det finns mycket som ligger utanför skolans väggar som måste förändras för att få bättre studieresultat. Man skriver bland annat att höga förväntningar på elever från invandrartäta stadsdelar i sig är en sporre för att få bättre resultat. I radioreportaget konstaterar specialpedagogen Moa Norell att flera av hennes elever tvingades arbeta på kvällar och helger för att försörja familjen.
I dagsläget är det nästan var sjätte elev som inte klarar gymnasiebehörigheten. Sverige riskerar att det skapas en allt större grupp av människor som inte kan klara sin egen försörjning och riskerar att hamna i permanent bidragsförsörjning och utanförskap. Framför allt är det i landets kommuner som arbetet för att vända denna utveckling måste ske. Ett skolmisslyckande är ett misslyckande för hela samhället.
Regionens rapport:
