Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad (S) är kritisk mot arbetskraftsinvandringen.
Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad (S) är kritisk mot arbetskraftsinvandringen. Bild: Conny Sillén

Misstag att begränsa arbetskraftsinvandringen

Socialdemokraterna vill skapa en bild av motsättningar och konflikter som ofta inte finns.

ANNONS

”Moderaterna säger sig vilja bromsa migrationen men i praktiken vill de hålla gränsen vidöppen.” Citat kommer från partisekreterare Lena Rådström Baastad (S) och handlar om den utredning som just nu granskar lagen om arbetskraftsinvandring (DN 22/10).

För några år sedan hade man höjt på ögonbrynen om man sett Socialdemokraterna tävla med Moderaterna om att vara mest mot att människor från andra länder ska få komma till Sverige, men debattläget har onekligen förändrats sedan dess. Medan M har lagt betoningen på att minska asylinvandringen tycks S ha bestämt sig för att rikta in sig på arbetskraftsinvandringen.

Rådström Baastad försäkrar att ”partiet vill gå längre” än utredningen. Som exempel på de problem som finns med den svenska arbetskraftsinvandringen tar hon upp att unga svenskar inte får jobb i branscher som restaurang och bygg för att vi har stor arbetskraftsinvandring till dessa.

ANNONS

Den här typen av invändningar görs ofta. Vi har arbetslösa människor i Sverige, så varför ska vi tillåta arbetare från andra länder? Vad invandringskritikerna sällan talar klarspråk om är hur många dessa människor, som de så gärna vill peka ut som problem, egentligen är, och vad deras existens egentligen har för påverkan på svenska villkor.

Vad innebär det exempelvis att det finns arbetslösa inom byggbranschen samtidigt som vi har arbetskraftsinvandring? Är det samma typ av jobb som dessa två grupper söker? Även inom samma bransch kan det finnas stor variation för huruvida det är brist på en viss typ av kompetens eller inte. Granskar man exempelvis siffrorna över arbetskraftsinvandringen till restaurangbranschen så ser man att många av de beviljade tillstånden gäller kockar som kan ett särskilt kök, som exempelvis thailändsk mat. Finns det verkligen så många svenska arbetslösa 19-åringar som är kompetenta kockar inom det thailändska köket?

Det är inte meningen att raljera, men poängen är att S och andra som kritiserar den svenska arbetskraftsinvandringen gärna vill skapa en bild av motsättningar och konflikter som ofta inte finns. Att ta in arbetskraft till Sverige är fortfarande krångligt, och de allra flesta arbetsgivare som gör det valet har gjort så eftersom de genuint behöver kompetensen. Den vanligaste sektorn är fortfarande olika typer av IT-jobb, en bransch där Sverige har konstant kompetensbrist.

ANNONS

I en ny rapport av Timbro har författaren Caspian Rehbinder gått igenom beviljade tillstånd för arbetskraftsinvandring och tittat på om dessa är yrken har överskott eller brist enligt Arbetsförmedlingens definition. Den visar att matchningen idag är bättre än någonsin: 90 procent av alla de arbetstillstånd som utfärdats, där det finns statistik, har gått till yrken med brist på arbetskraft, och enbart fem procent har gått till yrken med ett överskott.

Det finns fortfarande problem med fusk och missbruk på den svenska arbetsmarknaden, men det är viktigt att se att dessa problem snarare ligger utanför systemet för arbetskraftsinvandring, inte inom det. Att begränsa en viktig möjlighet för svenska företag att hitta rätt kompetens bara för att vi behöver kontrollera den illegala marknaden bättre vore att begå ett stort misstag.

Hanna Marie Björklund
Liberala Nyhetsbyrån
Hanna Marie Björklund
ANNONS