French President Emmanuel Macron, center, flanked by President of the European Council Charles Michel, second right, and High Representative of the European Union for Foreign Affairs and Security Policy Josep Borrell, second left, attend an informal EU summit at the Chateau de Versailles in Versailles, west of Paris, Friday March 11, 2022. European Union said they will continue applying pressure on Russia by devising a new set of sanctions to punish Moscow for its invasion of Ukraine while stepping up military support for Kyiv. (Ian Langsdon, Pool via AP)  VER147
Möte pågår. Europeiska rådet, lett av ordförande Charles Michel och Frankrikes president Emmanuel Macron, hade informellt möte om kriget i Ukraina i veckan. Bild: Ian Langsdon

Joakim Broman: När det är krig i Ukraina kan EU visa sitt värde

EU kan bara hantera kommande kriser tillsammans. Fredstidens EU-tjafs måste sättas på paus.

ANNONS

Sprickor kan återigen anas mellan EU-ledarna, för första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I slutet av veckan (10-11/3) möttes Europeiska Rådet – EU:s stats- och regeringschefer – informellt i Versailles, och en första skiljelinje gällde hur man ska hantera Ukrainas inlämnade EU-ansökan.

Det är knappast oväntat. Uppslutningen har varit närmast total de senaste veckorna, och EU:s medlemsländer har utan större problem kunnat enas om mycket hårda sanktioner mot Ryssland. Men att ta nya steg för att ytterligare isolera Putin är svårare, och minerat av målkonflikter.

Flera länder i östeuropa har tryckt på för att skicka en tydlig signal – till Kiev såväl som Kreml – om ett snabbt EU-medlemskap för Ukraina. Men de möter motstånd från medlemsländer som menar att sådant måste ta tid. Vägen framåt är inte enkel. Att Ukrainas ansökan bör behandlas snabbare än normalt bör det inte råda någon tvekan om, men vilka villkor kring exempelvis korruptionsbekämpning som den ska förknippas med är inte lika lätt att slå fast. Åtminstone inte på några dagars varsel.

ANNONS

På samma sätt är det lätt att säga att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland måste utökas. Men betydligt svårare att ta fram en konkret plan för hur ryska fossila bränslen snabbt ska kunna plockas bort från det europeiska energisystemet. Ambitionen är naturligtvis helt rätt, men betydligt mer arbete finns att göra med lösningarna. Ta exempelvis en sådan sak som att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen föreslog att EU ska införa priskontroller på el för att begränsa den fossila gasens påverkan på elmarknaderna. Sådana ingrepp i marknaden tenderar att leda till ransonering, något som på energiområdet skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser. Men det skulle dessutom kunna leda till att energiföretag drabbas av stora förluster som urholkar deras möjligheter att investera Europa bort från det ryska energiberoendet.

Det framstår som ett förlegat sätt att försöka tackla problemet. Men bortom de enskilda sakfrågorna är det viktiga att EU sluter sig samman och gör sig redo att hantera kommande kriser tillsammans. Såväl energibristen som flyktingfrågorna och en möjlig kommande matkris kommer att skapa spänningar som bara kan hanteras genom gemensamma insatser, delade resurser och handel. Mindre oenigheter är varken konstigt eller ett problem, men fredstidens tjafsande måste ersättas av krigstidens uppslutning och praktiska problemlösande. Så här långt in i kriget har den europeiska unionen visat sitt värde – låt oss hoppas att det kan fortsätta.

ANNONS

ANNONS