Luddiga instruktioner till restauranger. Allmänna formuleringar om ommöblering på serveringsställen. Osäkerhet kring hur evenemang för vaccinerade ska göras smittsäkra.
I Sveriges Radio (13/12) gick Dalarnas biträdande smittskyddsläkare Helena Ernlund ut med skarp kritik mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Hur ska länets populära resmål, liksom övriga landets turist- och besöksnäring, förbereda inför vintersäsongen?
Ernlunds kritik är ett eko från Företagssverige. I värmländska Kristinehamn fick krögaren Patrik Ekman se närmare tusen avbokningar från julborden på fem dagar. En kollega inom branschen hade 700 avbokningar. Vad Ekman pekar på är viktigt att förstå.
Som han säger till Aftonbladet (10/12) finns inga rekommendationer om att undvika restaurangbesök, glöggmingel eller julbord – sådant som under ett normalår är skillnaden mellan konkurs och överlevnad. Dock åläggs restauranger att undvika trängsel och, som regeringen formulerat det i en ny promemoria, "vidta andra lämpliga smittskyddsåtgärder".
När är det trångt, och vem avgör det? Vad är andra åtgärder, och andra än vilka åtgärder? Och hur ska alla avbokningar hanteras? Många företag håller årliga julbord och andra tillställningar på specifika anläggningar. Skulle avbokningar exempelvis avgiftsbeläggas kan långa kundrelationer förstöras.
Det här är knappast nya frågor. I snart två år har politiken, näringslivet och samhället levt med smittspridning och restriktioner. Men fortfarande studsas företagare, särskilt inom besöksnäringarna, mellan instanser. Kommunala alkoholhandläggare vet inte om det är till polisen eller länsstyrelserna man ska vända sig till med frågor eller anmärkningar – som i sin tur pekar mot kommunen och statliga myndigheter för svar.
Regeringens vaghet skapar en spiral av tvivel, misstro och uppgivenhet. Dels mot myndigheter, dels mot besöksnäringen som befaras inte följa reglerna – vilket de förtvivlat gärna skulle vilja, om det fanns något att rätta sig efter.
Som Patrik Ekman säger har man redan behövt säga upp folk två gånger. "Det gör man inte en tredje gång. Då kommer folk inte vilja komma tillbaka". Och såväl Moderaterna som Svenskt Näringsliv har påpekat att många av branschens företag inte längre har reserver kvar.
Politiken behöver på allvar sträcka ut en hjälpande hand. Att finansminister Mikael Damberg (S) sagt att det finns beredskap att införa nya stödåtgärder är inte tillräckligt för att hjälpa hela branscher att hålla näsan över vattnet.
Därför är Moderaternas initiativ i riksdagen lovvärt. Den 2 december sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att M vill att riksdagen ska kräva regeringen på en plan för återinförda krisstöd vid nya restriktioner. Det kan låta omständligt att utarbeta en plan istället för konkreta stödåtgärder.
Men som förra årets senfärdiga införande av stöd till enskilda näringsidkare visar prioriterar regeringen annat än småföretagare. Om restriktioner åter rullas ut är det politikens ansvar att inte skicka notan, och ansvaret för dämpad smittspridning, till företagare. Att det krävs en smittskyddsläkare i Dalarna för att påpeka detta talar om hur rustat Sverige är inför vintern.
