En lördag för drygt fyra veckor sedan råkade jag ut för en ridrelaterad olycka i Uddevalla. Höger tumme slets nästan av och ett akut sjukhusbesök var ett faktum.
Akuten på Näl tog emot utan väntetid, uppenbarligen insåg den mottagande personalen att det var bättre att ha mig i ett behandlingsrum med min blödande tumme än i väntrummet. Två sköterskor – tror jag att det var - gör en ockulär besiktning av tummen, nickar åt varandra och ger mig snabbt en brits i ett rum att ligga på.
Några ögonblick senare är också doktorn på plats, som ger order om ett kärl med koksalt att lägga handen och tummen i. En undersköterska plockar fram gröna handdukar, sterila instrument och tork, gör doktorn steril så att denne kan undersöka tummen mer noggrant nu när den är bedövad.
Doktorn ställer diagnos; avsliten sena, rengör, syr ihop tillfälligt och ger order om transport till röntgen. Innan den tas prover om än det ena och än det andra, jag får dropp och en av sjukhusets 14 transportörer ser till att jag kommer till röntgen. Väl där tas jag om hand av två sjuksköterskor som röntgar min hand för att utesluta skelettskada.
Ett par timmar senare bär det av till ortopedkirurgisk avdelningen där jag tas emot av personal, får en säng, kläder och handduk för dusch. Några timmar senare rullas jag ner till operation, får information av narkossköterska innan narkosläkare anländer och bedövar min arm – vansinnigt spännande att se på skärmen hur detta går till – och strax är det dags för operation. Jag är väl preparerad med lugnande men har ändå en ett intressant samtal om journalistik och affärsmodeller med den opererande doktorn som tillsammans med en syster syr ihop min sena. Drygt en timma senare – tror jag – är jag klar.
Från operation landar jag på uppvak nån timme men efter resonemang med ansvarig syster skickas jag upp till avdelningen där kvällens tjänstgörande sjuksköterska – som själv varit ryttare och vet hur hästar kan vara – tar emot och ser till att jag har det bra och att droppet fungerar som det ska. Ideliga kontroller görs hela tiden så att vi vet att allt står rätt till och jag får smärtstillande utan att behöva fråga.
Efter en natts sömn erbjuds frukost med ett utbud i paritet med en enklare hotellfrukost och efter ronden kan jag ta mina skitiga ridstövlar i en papperskasse och åka hem.
Och allt detta har jag fått till det facila priset av 400 kronor.
Nog är Sverige fantastiskt!
Trevlig helg!
