Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Praktiskt lagd. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser värdet av gemensamma nordiska övningar.

Nordiskt samarbete är framtidens försvar

Karin Pihl: Nordiskt försvarssamarbete är inget hinder för att stärka banden med Natoländer.

Vi lever i en splittrad tid. Samarbetet i EU är kluvet mellan väst och öst. De transatlantiska relationerna har fått sig en törn med den amerikanska presidenten Donald Trumps hot om handelstullar mot Europa. Men för Sveriges del finns det ett samarbete som, bortom de dramatiska rubrikerna, aldrig har fungerat så bra som det gör nu: det nordiska försvarssamarbetet.

Nordefco, som står för Nordic Defence Cooperation, firar tio år i år, och vid årsskiftet tog Sverige över ordförandeskapet. Initiativet togs 2009 i Helsingfors, med det uttalade syftet att stärka ländernas försvarsförmåga genom samarbete och gemensamma säkerhetslösningar. Sedan dess har arbetet intensifierats, och innefattar bland annat gemensamma övningar i Östersjön och på Nordkalotten, samförståndsavtal om så kallad “easy axess”, det vill säga tillträde till ländernas luft-, sjö- och landterritorier, samt försvarsmateriel.

I höstas kom de nordiska försvarsministrarna överens om en vision inför år 2025. Syftet är att fördjupa samarbetet ytterligare. Det är positivt för Sverige. Att samverka med de andra nordiska länderna ger enorma fördelar, eftersom helheten är större än summan av delarna.

En invändning mot fördjupat nordiskt försvarssamarbete är att det blir ett sätt att undvika ett svenskt Natomedlemskap. Men Nato är egentligen en annan fråga. Nordiskt försvarssamarbete är inget hinder för att stärka banden med Natoländer. Faktum är att det under de senaste åren är precis vad som skett. Starkare band med Baltikum är en del av 2025-målen för Nordefco, och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har, trots sitt principiella motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap, tecknat avtal efter avtal med den transatlantiska försvarsalliansen.

Vi kan på förhand inte avgöra vad ett finländskt-svenskt Natomedlemskap skulle innebära, varnade dock Hultqvist när han medverkade i ett seminarium på studieförbundet SNS i Stockholm på onsdagsmorgonen (6/3). En naturlig invändning är att vi inte heller vet vad det skulle innebära att även fortsättningsvis stå utanför. Hultqvist har dock en poäng: vid skarpt läge handlar det om att ha samordning på marken. Och det uppnås genom övning, inte enbart genom att teckna avtal. Just därför ska det nordiska försvarssamarbetet värnas och utvecklas.