Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Norge äger Bohuslän – och det är inte så dumt

Bohusläningens granskning visar hur viktig turismnäringen – och Norge – är för landskapet.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

I lördagens tidning publicerade Bohusläningen ett långt reportage om hotellnäringen i Bohuslän. Siffrorna som redovisades var mycket upplysande.

Turistindustrins betydelse kan ibland underskattas. Gamla tiders bruk var placerade i samhällena. Munkedals bruks betydelse för Munkedal är tydligt. Men jämför man antalet anställda får man lite perspektiv. Bruket i Munkedal har omkring 300 anställda. Bara de studerade hotellen i lördagens tidning (Tanumstrand, Strömstad spa, Stenungsbaden, Vann, Smögens hafvsbad och Laholmen) har över 400 anställda. Och detta är bara branschens jättar. Utöver dessa tillkommer hundratals mindre hotell och pensionat. Det är hotellen och turistindustrin som är de nya bruken i Bohuslän.

Därför är det viktigt att Bohusläningen kan spegla den utvecklingen som sker och naturligtvis också kritiskt granska den. Reportaget visar hur beroende landskapet är av norskt kapital, norska ägare och norska kunder. Det som händer i Norge angår mer än någonsin de som bor i gränslandskapen. Det gäller naturligtvis gränshandeln, men också vargfrågan som den senaste veckan har vållat stor debatt i Norge. Därför är det relevant att i högre grad rapportera om norsk ekonomi och politik, inte minst detta norska valår.

Till skillnad från traditionell tillverkningsindustri har turistindustrin flera fördelar när det gäller den framtida sysselsättningen. Bohusläns natur och miljö kan inte packas ned och flyttas någon annanstans. Man kan inte rationalisera produktionsprocesser som man gör i teknisk industri. Kustkommunerna har därför all anledning att se positivt på de investeringar som görs. I Bohusläningens granskning visar det sig dessutom att de stora anläggningarna har starka och profilerade ägare som tänker långsiktigt med sin verksamhet.

Engagerade lokalpolitiker kan därför fundera på följande frågeställningar:

Hur kan man göra etableringsprocessen för företagare så enkel och smidig som möjligt? Det gäller sådant som planfrågor, kommunikationer och inte minst vatten- och avlopp.

Hur kan kommunerna underlätta personalförsörjningen? Vad efterfrågar näringen för utbildningar? Är vissa gymnasieprogram värdefulla?

Hur kan miljön värnas i denna process? Framförallt gäller det att hålla våra stränder rena i framtiden, hur ska detta organiseras och finansieras.

Bra svar på dessa frågor blir en bra grund för framtidens arbetsmarknad i Bohuslän.