Nu krävs politisk integritet och kompass

Det tog motsvarande en fotbollshalvlek innan Sverige blev inröstade i Säkerhetsrådet efter att omröstningen inleddes på tisdagen. Det betyder att Sverige åter igen får en tillfällig plats i det internationella politiska finrummet.

Den svenska FN-kampanjen har knutit betydande politisk prestige till den svenska kandidaturen. Framförallt är det en seger för Margot Wallström (S), vars diplomatiska fingertoppskänsla starkt ifrågasatts sedan hon tillträdde som utrikesminister, efter att hon bland annat lyckats göras sig ovän med både Israel och Saudiarabien.

FN generellt, och Säkerhetsrådet specifikt, är institutioner som framförallt i Sverige dras med ett bättre anseende än de förtjänar.

Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar besitter den verkliga makten med sin vetorätt och är inte rädda att blockera i intressekonflikter. Sammansättningen med USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien är en spegelbild av värld som inte längre finns.

Samtidigt är en svensk plats i Säkerhetsrådet knappast av ondo. Svensk utrikespolitik har mycket att bidra med när det gäller konfliktlösning, folkrätt och jämställdhet. Sedan går det inte att undkomma att FN-kampanjen präglats av en taktik och ett röstfiske som bör ifrågasättas. Det uteblivna erkännandet av Västsahara och att biståndspengar ska ha använts för att finansiera bjudresor till Sverige för FN-ambassadörer har solkat ner kandidaturen. Regeringen måste hedra löftet om att redovisa hur kampanjen har gått till.

Oppositionen har under kampanjens gång varit kritisk till kampanjen. Nu gratulerar moderatledaren Anna Kinberg Batra regering till den diplomatiska framgången. Idén om den humanitära stormakten är en bestående dröm i svensk politik.

Sverige är en stor bidragsgivare till FN. Omkring 240 miljoner kronor betalas in i årlig medlemsavgift och ungefär 3,4 miljarder skickas till den humanitära verksamheten. Platsen i Säkerhetsrådet är ett sätt att få utväxling på den investeringen och samtidigt ta ansvar för världsorganisationen.

Politik är ibland bara en realitet. Trots FN:s nackdelar är organisationen det globala samarbete som finns att tillgå. Ett globalt samarbete kräver tyvärr umgänge med avskyvärda diktatorer, för alternativet är ännu värre. Men då krävs också politiskt integritet och en kompass.

Om sex månader intar svensk diplomati förarsätet. När Sverige tillträder sin plats i Säkerhetsrådet blir man omedelbart ordförandeland och får möjligheten att sätta agendan vid FN:s nya generalsekreterare tillträde.

Förutsättningarna är på många sätt goda, men sanningen är att det är nu det verkliga arbetet inleds. Wallströms segerartikel som publicerades i Dagens Nyheter direkt efter omröstningen visar på självförtroende och tilltro. Nu är det upp till bevis för den ifrågasatta ministern.

Tove Mellgren