Nyamko Sabuni lämnar partiledarposten för Liberalerna knappt ett halvår före riksdagsvalet i september. Partiet har under Sabunis partiledartid varit stabilt under fyraprocentsspärren hela tiden. Hon har totalt misslyckats med den tydliga uppgift som partiet gav henne: att hålla kvar partiet i riksdagen. ”Jag är garanten för att L inte åker ur riksdagen” sade hon till DN 2019. Uppenbarligen var det inte så. Nu lämnar hon med rekordlåga, knappt mätbara, opinionssiffror.
Det finns också andra saker som inte varit så lyckade under hennes partiledartid. Den parlamentariska strategin och hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna har orsakat stora interna strider. Dessutom har hennes uttalanden i frågan svajat. Till DN sade hon att L skulle kunna släppa fram en regering där SD har ministerposter, vilket hon senare fick ta tillbaka eftersom det faktiskt inte är partilinjen. ”Det blev en pannkaka rent ut sagt” fick hon skriva till partikamraterna.
Det senaste uttalanden om att hon skulle tänka sig att åka till Norge om det blir krig i Sverige blev förmodligen spiken i kistan. Att en partiledare inte stannar kvar och gör vad hon kan för att riket ska styras i krigstid får betecknas som minst sagt uppseendeväckande. Sabuni är i och för sig inte riksdagsledamot, men har ändå i praktiken ett ansvar så länge partiet är representerat i riksdagen.
Oavsett opinionssiffrorna så är det också så att en partiledare inte kan sitta kvar om man inte känner att stödet är tillräckligt stort inom partiet. Man behöver inte ha en medlemsomröstning för det. Det räcker med att ta del av reaktioner via telefonsamtal, mail och sociala medier för att pejla stämningen. Förmodligen har Sabuni fått sådana signaler att hon inte kände att hon kunde sitta kvar.
Nyamko Sabuni har valt att lämna partiet i dess svåraste stund sedan demokratins genombrott i Sverige. Hennes avgång kan ställa hela partiet i gungning. Alla kampanjer, strategidokument, affischer och annat material med Sabunis namn och bild på måste nu slängas. Samtidigt med Nyamko Sabuni meddelade också Juno Blom att hon avgår som partisekreterare, en person som har en nyckelroll i alla valkampanjer.
Frågan är om situationen kan bli värre för Liberalerna. Partiet har i och för sig dåliga opinionssiffror, men partiledaren var i alla fall väl känd hos väljarkåren. Den senaste gången ett svenskt politiskt parti utsåg en ny partiledare under ett valår var 1998, då Lennart Daléus valdes till Centerpartiets partiledare. Då fick partiet sätta ”Det här är Lennart” på valaffischerna. Han förlorade nio mandat och blev också kortvarig på posten.
Nu blir det partiveteranen Johan Pehrson från Örebro som får ta på sig ansvaret att leda partiet i valrörelsen. Om Lennart Daléus hade ett svårt uppdrag år 1998 får Pehrsons betraktas som ett närmast omöjligt. Kommer Liberalerna att kunna höja sig med tre procent i valrörelsen krävs ett mirakel.
