”Språket är nyckeln till framtiden.” Det säger Elaf Adnan, en av eleverna som deltagit i Svenska för invandrare, SFI, och som figurerar i Dagens Nyheters granskning. (16/5)
All väsentlig forskning om integration visar att språket är en förutsättning för en lyckad etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Därför är utbildningsinsatser i ett tidigt skede avgörande.
Dagens Nyheters granskning av SFI-undervisningen visar att det i genomsnitt tar 1,4 år för män respektive 2,5 år för kvinnor att genomgå utbildningen. Det är en anmärkningsvärd skillnad, som hänger med vidare in i sysselsättningsstatistiken. Utrikes födda kvinnor har betydligt lägre sysselsättningsgrad än män. Allra svårast att få fotfäste har kvinnor som invandrat som flyktingar eller kommit som anhöriginvandrare.
Många nyanlända kvinnor, precis som mammor i allmänhet, tar ett större ansvar för familjen. Nyanlända har rätt till 480 dagar föräldraledighet även om barnet är född innan ankomst till Sverige, något som framför allt kvinnor tar ut. De som inte hunnit jobba i Sverige, vilket är de flesta, hamnar på den lägsta ersättningsnivån, som ger dåliga ekonomiska förutsättningar till egen ekonomisk försörjning.
Systemet förstärker även segregeringen av kvinnor eftersom man inte får läsa SFI under föräldraledigheten. En hemmatillvaro leder till sämre språkkunskaper och sedan svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
Forskningen om migration visar återkommande på vikten av nätverk för att kunna etablera sig i det nya landet. Därför kan inte kvinnor sitta hemma och vara ekonomiskt och socialt beroende av sina män, utan måste komma i kontakt med samhället i övrigt. Det gör man i skolan, på jobbet och i föreningslivet.
Även om kvinnor är svårare att integrera behövs inga särlösningar. Ett mer individuellt utbildnings- och mottagarsystem, både vad gäller utformning och innehåll skulle ge många en bättre chans att delta på arbetsmarknaden. Därför måste nyanlända kvinnor sluta ses som ett bihang till sina eventuella män.
