Nyansera utredning om polyäktenskap

Svenska medborgare får inte vara gifta med fler än en person i sänder. Men vi erkänner utländska äktenskap mellan personer som inte hade svenskt medborgarskap eller hemvist i Sverige vid tidpunkten för giftermålet.

Det kan komma att ändras. Förra veckan (19/7) tillsatte biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) en utredning med uppdrag att se över hur utländska månggiften ska stoppas från att erkännas i Sverige. Reglerna ska vara lika för alla. Så kallade polygama äktenskap orsakar emotionell och ekonomisk skada och motverkar jämställdhet, enligt Fritzon.

Vilka relationer människor väljer att ingå är normalt ingenting som staten ska diktera. Det finns dock en viss logik i begränsningen av polygama äktenskap – eller i själva verket polygyna, eftersom det nästan uteslutande handlar om män med flera fruar.

När en man gifter sig med fler än en kvinna minskar möjligheten för andra män att ingå äktenskap. Dessutom drivs brudpenningen, priset för äktenskap, upp. Det skapar ett överskott av ogifta och frustrerade män.

Över tid skapar mansöverskott mer våldsamma samhällen, eftersom män i ofrivilligt ungkarlsskap tenderar att ta till alltmer desperata tilltag för att hitta en fru. Enligt forskning kan högre brudpenningar förklara unga mäns benägenhet att begå politiskt motiverade våldshandlingar. Detta gäller dock för länder och kulturer där polygami är utbrett och brudpenning en accepterad institution.

Att förbjuda utländska månggiften i Sverige kan så ses som ett sätt att stämma i bäcken – eller inte. Det finns trots allt bara ungefär 170 personer registrerade i månggifte i Sverige i dag, enligt Skatteverket. I så fall borde även många svenska parrelationer med traditionella könsroller förbjudas: De motverkar ju också regeringens uppfattning av jämställdhet.

Men en persons civilstatus är aldrig regeringens eller statens område att nyttja som instrument för att förbättra landets jämställdhet.

Gustav Juntti