Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Joakim Broman: Polisens villkor är Dambergs ansvar

Lönen är för låg, villkoren för dåliga.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Antalet polisanställda ska bli 10 000 fler till år 2024, enligt regeringens mål. Två nya polishögskolor har startats och antalet utbildningsplatser har tredubblats sedan 2016. I valet 2018 pekade Socialdemokraterna på att antalet sökande var rekordstort.

En positiv utveckling – om det inte varit för att var fjärde utbildningsplats väntas stå tom i höst (SR 6/6). Inrikesminister Mikael Damberg (S) skyller på coronakrisen: “Jag är helt övertygad om att vi hade klarat målet om inte rekryteringsmyndigheten tvingats totalstoppa all verksamhet i mars.”

Fast det är en ursäkt som ekar ihåligt, eftersom siffrorna såg likadana ut redan innan coronakrisen inleddes. Efter tre veckor på vårterminen – som började i januari – var bara 606 av 1020 platser utnyttjade (SvD (8/4). Att antalet sökande är rekordstort spelar förstås också mindre roll när flera tusen av de som sökt inte ens dyker upp till prövningstillfällena.

Det kan troligen förklaras med att polisyrket helt enkelt inte är attraktivt nog. När det kommer till kritan lockar andra utbildningar mer. Lönen är för låg, villkoren för dåliga.

Det ansvaret är helt och hållet politiskt. Eftersom poliser är statligt anställda är lönerna enkla att öka jämfört med exempelvis yrkesgrupper i vården, som anställs privat eller av regionerna. Trots det slutade den senaste lönerevisionen med fem missnöjda regioner i Polisförbundet (SR 18/1 -18).

Det går dessutom att göra mer än att höja lönerna. Moderaterna vill att polisutbildningen ska vara betald. Det skulle nog göra mycket för att fylla platserna. Invändningen är att mycket pengar satsas på de som ska bli poliser, istället för att satsa brett på de som redan är det. Så sent som i januari konstaterades att 2 000 poliser lämnat yrket de senaste fem åren (SVT 28/1).

En viktig förklaring till det är den dåliga arbetsmiljön, som delvis är ett resultat av en utskälld omorganisation (SvD 28/9 -18). Både enskilda poliser och polismyndigheten i stort ägnar mycket tid åt onödig administration istället för att lösa brott. Verksamheter som den hårt kritiserade vapenlicenshanteringen och andra rena tillståndsfrågor borde flyttas till andra myndigheter för att frigöra resurser.

Mycket går att göra, om man förmår att visa handlingskraft istället för att skylla på de yttre omständigheterna.