Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Våldet mot afroamerikaner innebär inte bara mänskligt lidande, utan även ekonomiska problem.  Bild: Steve Schaefer
Våldet mot afroamerikaner innebär inte bara mänskligt lidande, utan även ekonomiska problem. Bild: Steve Schaefer

Eva Forslund: Polisvåldet är en frihetsfråga för USA:s svarta

Ekonomisk aktivitet och byggandet av humankapital stannar av bland dem som lever under hot om våld

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Rayshard Brooks sköts till döds av polis den 12 juni utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta, Georgia. Han var, liksom många som mött samma öde, en obeväpnad afroamerikansk man. Brooks hade somnat i sin bil utanför snabbmatsrestaurangen Wendys. Hans bil blockerade utfarten, vilket angetts som skäl till att polisen tillkallades.

Vissa försvarar polisens agerande med argument som: Brooks klarade inte det nykterhetstest som polisen gav honom, han gjorde motstånd när han arresterades, eller han fick tag i en av polisens elchockspistoler. Inget av det är faktamässigt fel. Men att leva är en grundläggande mänsklig rättighet. Den är inte villkorad på huruvida man är nykter, samarbetsvillig eller lyckas ta ett icke-dödligt vapen från en polis. Den som har sett videon vet också att Brooks springer bort från polisen när han skjuts till döds.

Att dödas av polis är den sjätte vanligaste dödsorsaken för unga afroamerikanska män, och den som är svart löper mer än dubbelt så hög risk att dödas av polis än vad vita amerikaner gör. En del menar att om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir skillnaden mellan vilka som mördas av polis betydligt mindre eller förhållandet till och med det motsatta, att det är klasskillnader – inte rasismen – som är problemet, till exempel Malcom Kyeyune (GP 5/6).

Att polisvåld i oproportionerlig utsträckning äger rum i fattiga områden är förstås även det ett problem, att svarta amerikaner är oproportionerligt fattiga likaså. Men det är missvisande att säga att det dödliga våldet gentemot svarta beror på fattigdomen; orsakssambandet går sannolikt i båda riktningarna. Ett viktigt skäl till att svarta dödas i högre utsträckning av polis är fattigdomen. Men våldet mot svarta och hotet om våld är också historiskt ett skäl till att svarta är fattigare.

Ta till exempel nationalekonomen Lisa Cooks forskning om sambandet mellan dödligt våld och afroamerikanskt entreprenörskap. Hon hittar empiriska belägg för att det dödliga våldet mot svarta har kvävt deras entreprenörskap, räknat som antal godkända patent. Cooks forskning berör visserligen främst det utomrättsliga våldet – lynchningar – mot svarta. Under första halvan av 1900-talet lynchades flera tusen afroamerikaner. Detta våld sanktionerades ofta av rättsväsendet; endast 1 procent av lynchningarna ledde till att någon dömdes för mordet, trots att gärningsmännen ofta var kända hos polisen.

Mer nutida forskning visar att polisskjutningar leder till att afroamerikanska och latinamerikanska barn presterar sämre i skolan och mår sämre. Sannolikheten att de påbörjar universitetsstudier sjunker. En liknande effekt går inte att hitta för vita barn. Med andra ord – ekonomisk aktivitet och byggandet av humankapital stannar av bland dem som lever under hot om våld. Det är ofrihet i praktiken.

På fredag högtidlighålls Juneteenth i USA – det är då 155 år sedan de sista afroamerikanska slavarna slutligen befriades i sydstaterna. Än är afroamerikaner inte fria.

Länkar

Kyeyunes krönika i Göteborgs-Posten

Lisa Cooks forskning

Information om polisskjutningar

Studie om polisvåld

Polisvålds effekt på barns utbildning

Rapport om historiska lynchningar

Genomgång av händelserna när Rayshard Brooks dog