Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
STOCKHOLM 20200316
Hötorgshallen vid lunchtid på måndagen.
 Bild: Jessica Gow/TT
STOCKHOLM 20200316 Hötorgshallen vid lunchtid på måndagen. Bild: Jessica Gow/TT

Arvid Åhlund: Rädda rätt företag och tänk utanför ramarna

Sverige står inför ekonomisk kris och den kommer att komma utifrån.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Export svarar för hälften av BNP om import av insatsvaror räknas in och svenska räntor bestäms inte av Riksbanken utan av räntor utomlands. Världsekonomin är överallt i Sverige och den befinner sig i en depressiv spiral.

Siffrorna är hisnande. Kinas ekonomi krympte med 13 procent i januari och februari. I USA befaras arbetslösheten stiga till 20 procent, varför regeringen nu kommer skicka kontanter till befolkningen. Och i Tyskland och Frankrike sjösätts stora nödpaket för att, som en tysk regeringsföreträdare beskrivit det, undvika varsel i miljonklassen.

Också i Sverige har åtgärder vidtagits, om än ganska konventionella och trubbiga. Staten tar notan för löner vid permitteringar och sjuklöner, samt låter företag med sinande kassa skjuta upp betalningen av arbetsgivaravgifter och moms, dock till ränta. Riksbanken pumpar samtidigt in fantasibelopp i storbankerna, utan egentliga motkrav. Förhoppningen är att pengarna lånas vidare till företag som riskerar gå omkull. Hur mycket och till vilken ränta bestämmer bankerna själva.

I vanliga fall lägger de hellre pengar på bolån än småföretag med komplicerade riskkalkyler, men den här gången vore det bra om de fattar vinken. Mindre företag svarar för fyra av fem arbetstillfällen i Sverige, bankerna måste göra vad kan för att hålla dem under armarna. Att tukta fria företag är i regel fel och dumt, men bankerna är inga vanliga bolag utan sammanflätade med staten genom betalsystemet och åtnjuter i praktiken statliga riskgarantier.

Slopade utdelningar bör diskuteras, men direktörerna har ingen känsla för stämningar och fattar uppenbarligen inte att låga förtroendesiffror försvagar verksamheten i längden. Att amerikanerna har svårt att få ihop ett stimulanspaket beror till exempel mycket på att politikerna där är livrädda för att framstå om man går bankernas ärenden, en omöjlighet efter finanskrisen 2008.

Sverige kan dra flera lärdomar av den – vissa motstridiga, alla viktiga. Den första är att agera snabbt, vilket regeringen och samarbetspartierna redan visat att man kan. Den andra är att strunta i konventionerna och tänka stort. I Hongkong och USA ger man nu medborgarna pengar i handen. Det är inte nödvändigtvis rätt lösning här, där välfärdsstaten är större. Poängen är att man tänker utanför ramarna.

Den tredje läxan är den svåraste. Finanskrisen slog snabbt över i en bred och djup förtroendekris därför krisåtgärderna i regel sågs som godtyckliga och orättvisa; genom att överskölja bankerna med pengar ansågs politikerna belöna ansvarslöst beteende.

Kopiera inte det misstaget. Många företag vacklar nu trots att de gjort allt rätt. Andra har belånat sig rejält under lång tid istället för att bygga upp buffertar och skriker efter skattepengar. Hjälp de första, inte de andra, åtminstone inte utan villkor, och gör för allt i världen inte tvärtom. Det är en fråga om rättvisa, men framför allt ett sätt att slå vakt om marknadsekonomins grundprinciper och skydda den från underliggande sjukdom.

Länkar

Om företagens problem: https://www.di.se/nyheter/foretagarnas-larm-forsta-konkurserna-bara-dagar-bort/

Om bankernas utdelningar: https://www.di.se/nyheter/sjalvmal-om-bankerna-klubbar-miljardregnet/

Om arbetslöshet i USA: https://www.washingtonpost.com/business/on-small-business/mnuchin-warns-virus-could-yield-20percent-jobless-rate-without-action/2020/03/17/2c8ece2e-68a3-11ea-b199-3a9799c54512_story.html

Om insatser i Tyskland: https://www.pionline.com/markets/germany-lines-600-billion-virus-aid-eu-backs-stimulus