Social Democratic Party, SPD, chancellor candidate Olaf Scholz, second right, stands with the Green party leaders Annalena Baerbock, left, and Robert Habeck, second left, and the Free Democratic Party chairman Christian Lindner, right, as they arrive for a joint news conference in Berlin, Germany, Wednesday, Nov. 24, 2021. After weeks of negotiations the leaders of the three parties present a coalition contract for a new German government. (AP Photo/Markus Schreiber)  MSC119
Framåt. Den nya tyska regeringen har blicken inställd på en omställning av landet. Bild: Markus Schreiber

Gustav Juntti: Realistiska gröna tar över makten i Tyskland

Så kallade fundis, fundamentalisterna, är ute, när Tyskland får en trafikljuskoalition som ska regera landet.

ANNONS

Det blev ett trafikljus för Tyskland. I slutet av november presenterade röda SPD, miljöpartiet De Gröna och de gula liberalerna i FDP landets nya regeringskoalition. Då hade betydligt färre dagar, 73, förflutit än de 171 som det tog att sy ihop storkoalitionen mellan SPD och Angela Merkels kristdemokratiska CDU år 2017. Det säger två saker.

Dels att "trafikljuset i Berlin" kan vara mer synkroniserat än den avgående regeringen. Dels att De Gröna och FDP snabbt fann varandra för att en ny regering skulle tillträda. Det bådar gott för Europas viktigaste ekonomi och marknad.

Efter delstatsvalet i röda Hamburg i februari skrev De Gröna ett koalitionsavtal med SPD "i tydlig grön handstil". Där är en miljöpartist från realo-falangen, den realpolitiska delen av partiet, med och styr. Så kallade fundis, fundamentalisterna, är ute.

ANNONS

Nu styr realisterna även på federal nivå. Många bönder och småskaliga lantbruk pustade ut när den inom området mer oerfarne realon Cem Özdemir blev jordbruksminister före mer kunniga fundis. Klimatpålagor och höga priser för insatsvaror ska bort. I Tyskland pratas det om en "Agrarwende" efter landets omläggning av energipolitiken, "Energiewende".

Annalena Baerbock, ett av språkrören, är likaså en realo. Som utrikesminister går hon i realon Joschka Fischers fotspår, som hade samma post i styret med SPD i slutet av 1990-talet. Det är stor symbolik.

Men de kommer få det tufft. Özdemir, Baerbock och språkrörskollegan Robert Habeck vill alla ändra partiets stadgar. Styrningen bygger fortfarande på gräsrotsdemokrati: 20 underskrifter räcker för att motionera i ett parti med nästan 100 000 medlemmar.

Som internationell tungviktare behöver Tyskland göra tuffa vägval. Under sin förra regeringstid åkte partiet på mycket stryk när en grön utrikesminister stödde Natoinsatser i Kosovo och Afghanistan. Mellan 1998 och 2001 förlorade man 15 delstatsval. Utrikespolitiken lär fresta på De Gröna framöver.

Mer väloljade är SPD och FDP. De senares ledare Christian Lindner blir finansminister, som har lovat att varken statsskulden eller skatterna ska öka. Men det blir tufft i ett land i behov av stora investeringar i energi, militären och digital infrastruktur.

ANNONS

Motståndet mot högre statsskuld är, som i Sverige, styvt. I Tyskland är den så kallade skuldbromsen, en FDP-hjärtefråga, grundlagsskyddad. Genomtänkta reformer vore välkomna. Därtill gick De Gröna till val på 50 miljarder euro årligen i nya statliga investeringar via statsskuldskontot, som en miljon nya solcellstak och två miljoner värmepumpar.

Mycket pengar krävs för klimatomställningen. Från dagens 45 procent ska bortåt 80 procent av energiproduktionen vara förnybar år 2030 – året då kolkraften ska vara all. Men i koalitionsavtalet står inget om en koldioxidskatt eller gasprojektet Nord Stream 2. Tyskland sneglar på EU för att lösa ut sådana knutar.

Tyska trafikljusregeringar blev mode under mellankrigsåren. Men en regering med tre partier har inte synts sedan 1950-talet. Den historiska koalition som svärs in i Berlin den andra adventsveckan står inför likaledes historiska utmaningar: på kort sikt en ny pandemivåg, på lång sikt klimatomställningen. Historien får också döma om den lyckas.

ANNONS