Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

 Bild: Åserud, Lise
Bild: Åserud, Lise

Joakim Broman: Regeringen borde spela mer dataspel

Den svenska spelbranschen har dubblat sin omsättning på fyra år och kan göra det igen

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Pappersmassa, lastbilar och erövrarspelet Crusader Kings III. Den svenska exporten är inte riktigt vad den brukade vara. Produktionen av svenska dataspel har visserligen en bit kvar innan den kan mäta sig med basindustrins råvaruförädling eller fordonsindustrins export. Men det är samtidigt en starkt växande bransch, både här hemma och internationellt, där Sverige tack vare en tidig utbyggnad av IT-infrastruktur ligger långt fram. Enligt Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex omsätter branschen numera runt 25 miljarder kronor och sysselsätter 8 500 personer. 99 procent av försäljningen går på export.

Som Dataspelsbranschens talesperson Per Strömbäck är inne på i sitt förord till rapporten finns dessutom en annan poäng. Den svenska spelbranschen har dubblat sin omsättning på fyra år och kan göra det igen, utan att någon naturresurs blir en bristvara eller sätter stopp för nya jobb. Dataspelsutveckling är ett exempel på den sortens hållbara och högproduktiva tillväxt som är eftersträvansvärd.

Då krävs dock att förutsättningarna för tillväxt finns, inte bara för dataspelsbranschen utan för närliggande eller jämförbara branscher och företag. Dataspelsföretagen skriker, precis som många av teknikföretagen inom industrin, efter folk. Det är svårt att hitta personal med rätt utbildningsnivå, samtidigt som det fortfarande är onödigt dyrt och besvärligt att rekrytera folk från utlandet.

När man väl lyckas finns risken att de helt enkelt skickas hem, som i ett uppmärksammat fall i somras, där spelutvecklaren Vachon Pugh fick besked om utvisning på grund av ett bagatellartat misstag av en tidigare arbetsgivare (SvD 9/7). Trots upprepade larm om de så kallade kompetensutvisningarna fortsätter problemet. En utredning som är resultatet av januariöverenskommelsen är tillsatt, men kan förväntas lösa problemet tidigast 2022. Som företrädare för Almega, tjänstesektorns branschorganisation, skrev nyligen borde regeringen införa ett moratorium och tillfälliga regler i väntan på en långsiktig lösning (SvD 5/9).

Ska den svenska högproduktiva IT- och tjänstesektor fortsätta växa kan inte den typen av problem tillåtas återkomma år efter år. Det är för all del inte lätt att reformera utbildningssystemet eller att få fler att vilja bli ingenjörer eller programmerare. Men byråkratiska hinder måste kunna rivas snabbare än så. För den svenska ekonomins skull kanske regeringen borde ägna sig lite mer åt dataspelen.