Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Stopp. Statsminister Stefan Löfven (S) saknar stöd i riksdagen för sitt lagförslag. Bild: Janerik Henriksson/TT
Stopp. Statsminister Stefan Löfven (S) saknar stöd i riksdagen för sitt lagförslag. Bild: Janerik Henriksson/TT

Gustav Juntti: Regeringen måste följa riksdagens beslut

Regeringen kommer att förlora om ändringen av gymnasielagen - det måste regeringen rätta sig efter

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Rucka inte ytterligare på gymnasielagen. Det förklarade en majoritet i riksdagens socialförsäkringsutskott inför sammanträdet 3 december. Skälet var ett nytt regeringsförslag.

I dag måste ensamkommande ha en anställning som varar i två år för att under gymnasielagens regler få permanent uppehållstillstånd. Det ska tillfälligt sänkas till ett år, då pandemin skakat om arbetsmarknaden.

L, M, KD och SD vill att riksdagen, via utskottet, säger nej till detta. Det stora beskedet kom dock från C, som lägger ner sina röster. Det innebär att regeringen saknar stöd i riksdagen för sitt förslag.

Vissa menar att utskottets nekande är fel. Ensamkommande behöver amnesti då de hamnade i kläm mellan en gammal och en ny migrationspolitik. Det är ett sympatiskt skäl.

Men Sverige har egentligen inte skapat någon ny migrationspolitik sedan 2015. Den parlamentariska kommitté som skulle göra just det körde fast och la i höstas fram ett urvattnat förslag till regeringen, som i sin tur fick späda ut det ännu mer för att hålla ihop regeringssamarbetet. Nu är paketet ute på remiss och lär bli lag först andra halvan av 2021.

Andra, som Moderaterna, insisterar på att migrationspolitiken behöver långsiktighet och förankring i riksdagen. Det är förvisso rimligt. Regeringens förslag var bara ute på remiss i fyra dygn.

Men det spelar, rent konstitutionellt, ingen roll. Riksdagen beslutar om lagar. Regeringen beslutar om förordningar. Och gymnasielagen är, namnet till trots, av den senare kategorin.

Konstitutionellt sett är det heller inte märkvärdigt att partier sätter ner foten på juridiska grunder. Givetvis är det ett tacksamt skäl för att slippa prata om sina tidigare vägval. Men det är nog så viktigt att de folkvalda kan kalla den spade de räckt över till folket för just en spade.

Gymnasielagen är sensationellt dåligt utformad. Lagrådet menade att den aldrig borde använts. Även de som inte är grundlagsfundamentalister kan se att nya utsvävningar från en sådan svajig position fräter på rättsstatens principer.

För det var dit allt pekade, mot mer ordning och reda, som statsminister Stefan Löfven (S) gärna säger. Alla partier, sånär som V och SD, har enats om behovet av en tydligare migrationspolitik, förankrad tvärs över riksdagens bänkar. Nu verkar S och MP vilja frångå den förhandling om just detta som de själva tog initiativ till i och med den parlamentariska kommittén.

Ett riksdagsbeslut i frågan kommer i dagarna. Regeringen har gett olika signaler om huruvida det ska respekteras. Sverige tjänar på att ha en regering som håller sitt ord.