Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Anna Ekström - Mimmie Björnsdotter Grönkvist - lutande tornet i Pisa
Utbildningsminister Anna Ekström (S) får stå till svars för PISA-resultaten, som kan ha påverkats av att elever med utländsk bakgrund tagits bort ur urvalet.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Resultatredovisning på lös grund

Förtroendet för PISA-resultaten får inte svaja

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

“En glädjens dag” kallade utbildningsminister Anna Ekström (S) det för när PISA-resultaten presenterades i December 2019. Svenska elever presterade bättre i samtliga tre ämnen, svensk skola verkade vara på väg åt rätt håll. Men glädjen blev kortvarig. I ett avslöjande i Expressen (2/6) framgick det att Sverige har plockat bort fler utrikes födda elever ur urvalet än vad som är tillåtet.

På uppdrag av regeringen OECD sker just nu en granskning av hur Skolverket skött den svenska PISA-studien. Uppgifter i Expressen (7/9) pekar dock på att granskningen verkar ha allvarliga brister, främst vad gäller oberoende.

Skolverket har fått i uppdrag att själva besluta om tidsram, innehåll och kostnad för granskningen. Någon risk för intressekonflikt, när den som granskas också ska diktera villkoren för granskningen, ser inte utbildningsministern. Hon pekar på att det är Skolverket som har ansvar för att representera Sverige i OECD.

Baserat på mejlkorrespondensen verkar grundantagandet vara att Skolverket och skolorna inte gjort något fel, och att fokus därför är att hitta alternativa förklaringsmodeller till varför så många elever uteslutits.

Högt uppsatta på Skolverket har dessutom förvanskat och undanhållit information som framkommer i Expressens granskning. Uppgifterna avfärdas på grund av att de påstås enbart bygga på vittnesmål från två skolor. OECD har blivit erbjudna att ta del av en professionell översättning av artikeln, men nekat med hänvisning till att de kan använda Google Translate. När granskningen väl landar är det tveksamt om den faktiskt kommer gå att lita på.

Inga-Britt Ahlenius, som varit chef för FN:s internrevision och Riksrevisionsverket, riktar kritik mot hur granskningen genomförs. Hon menar på att uppdraget borde getts till en oberoende part, till exempel Statskontoret. Olle Lundin, professor i Förvaltningsrätt och specialiserad på jävsfrågor, menar att det är så långt från en oberoende granskning som man kan komma. Han pekar också på att Skolverket bett om att få se granskningsrapporten innan den publiceras – varför då, kan man undra.

Internationella jämförelser kan vara ovärderliga för att förstå hur svensk skola fungerar och peka på förbättringspotential. Men då krävs att de sköts seriöst, så resultaten blir tillförlitliga. Att Skolverket verkar ha fuskat och sen styr utredningen som ska kartlägga vad som skett är raka motsatsen till seriöst – hur ska vi kunna rätta till problemen i svensk skola om vi inte har tillförlitlig statistik på hur det faktiskt ser ut? Skolverkets agerande tvingar oss att famla i mörkret. Vad är en toppnotering i PISA egentligen värd, om vi inte vet om det är ett resultat av fiffel eller ett skolväsende i toppklass?