Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Martin Meissner
Bild: Martin Meissner

Ida Arnstedt: Robotrevolutionen kan skapa en mänskligare arbetsmarknad

Teknikutvecklingen leder till arbeten som kräver mindre monotoni och mer av kvalitativa egenskaper.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Redan år 1964 publicerade den tyska tidningen Der Spiegel en tidningsframsida som varnade för att maskinerna tar våra jobb. Tidningen hade i stort sett samma framsida, men med lite uppdaterad layout, 2016. De här rubrikerna har återkommit gång på gång under 1900-talet men diskussionen är ännu äldre än så. Varje gång har tidningarna haft rätt, maskinerna har tagit våra arbeten. Men människors kreativitet och nyfikenhet har alltid skapat nya jobb.

Jonas Grafström, nationalekonom och forskare vid forskningsinstitutet Ratio, har skrivit boken ”Moderna tider 4.0 – Från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna”. I boken beskriver Grafström hur vi lever i en både ovanlig och vanlig tid. I över tvåhundra år har maskinerna kontinuerligt utvecklats och tagit över människors jobb, allt från bilarna som gjorde kuskarna arbetslösa till moderna telefoner som gjorde telefonisterna överflödiga. Skillnaden är att utvecklingen går betydligt fortare idag. Avancerade datorer ersätter inte längre bara fysiska och tunga arbeten, utan även de som vi ansett kräva djupare kunskaper.

Samtidigt finns det något vackert i denna nya ovanliga och vanliga tid. De enkla monotona arbetsuppgifterna försvinner till förmån för uppgifter som kräver mer mänskliga egenskaper. Även om maskinerna kan ta över många arbeten lär vi aldrig se en robotlärare som hjälper unga förstå svåra matematiktal, en robotpräst som ger nattvarden eller en robotskådespelare som gestaltar Hamlet. Nyfikenhet, kreativitet och empati i kombination med maskinernas analys öppnar upp för en ny arbetsmarknad. Men för att klara sig i den nya verkligheten måste gamla sanningar omprövas.

För även om utvecklingen kan vara positiv för de flesta, är den inte nödvändigtvis det för alla. Många grupper riskerar att halka efter på arbetsmarknaden. Lösningen på det är inte att motverka ny teknik. Istället är det upp till den enskilda att hitta en väg fram på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden förändras snabbt och det är inte självklart att den utbildning vi skaffade som unga kommer att vara relevant livet ut. Grafström menar i sin bok att eftergymnasial utbildning kommer att vara ett måste på framtidens arbetsmarknad, men även kontinuerlig vidareutbildning och förmågan att kunna byta yrkeskarriär mitt i livet. Det handlar inte alltid om att veta mest, utan att kunna lära sig mest.

Det här kommer medföra stora utmaningar för både individer och samhället i stort. Samtidigt: om vi lyckas ta tillvara på den här möjligheten kan maskinernas övertagande leda till en mer mänsklig arbetsmarknad.