Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Karin Pihl: Rut är här för att stanna

Karin Pihl: Svenskarna håller inte med Schyman - Rut är mer populärt än någonsin

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Rut-avdraget för hushållsnära tjänster, som infördes 2007, har länge kritiserats av delar av vänstern. “Sådana här avdrag permanentar en föreställning om att man inte ska betala så mycket för typiska kvinnotjänster”, ansåg Feministiskt initiativs förra partiledare Gudrun Schyman (SVT 3/3 2010). 2016 sänkte den socialdemokratiska regeringen taket för avdraget - som nu åter höjs med den borgerliga budgeten.

Svenskarna håller inte med Schyman. Enligt Skatteverkets siffror, som serviceföretaget Hemfrid analyserat, är rut mer populärt än någonsin. I fjol använde 965 000 personer avdraget för hushållsnära tjänster. En avgörande orsak till ökningen är att människor på mindre orter nyttjar möjligheten till billigare hjälp i hemmet.

Visst kan man mena att rut-avdraget bidrar till att göra skattesystemet till ett lapptäcke. Det går också att ifrågasätta rimligheten i att staten underlättar för “de rika” att skaffa städhjälp. Men att det bara är samhällets mest välbeställda som använder sig av rut är inte sant. De rikaste har råd med städhjälp ändå. Rut-avdraget gör det möjligt för vanliga barnfamiljer och äldre att bli avlastade i sin vardag.

Ytterligare ett skäl till att rut-avdraget är en bra reform är att det ökar arbetsmarknadsdeltagandet i grupper där arbetslösheten är hög. Det gäller inte minst kvinnor med utrikes bakgrund och låg utbildning. Enligt beräkningar har rut-avdraget sedan det infördes lett till 30 000 fler jobb. 75 procent av dessa rut-anställda var arbetslösa före reformen.

Men hur är det med jämställdheten, då? Enligt Rossana Dinamarca, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet och profilerad feminist, finns redan “sådan verksamhet inom offentlig sektor”. Att kvinnor arbetar med hushållsarbete för kommunen är alltså acceptabelt, men inte om arbetsgivaren är privat. Men en feminist borde snarare bejaka det faktum att denna grupp har fler arbetsgivare att välja mellan.

Dessutom har Gudrun Schyman fel i sitt resonemang om “kvinnolöner”. Orsaken är att stimulera marknaden, inte att nedvärdera en viss typ av arbete. Ingen hade resonerat på samma sätt om exempelvis de massiva subventionerna till byggsektorn. Rut är här för att stanna.