Rut-avdraget har ända sedan det infördes varit en återkommande höger-vänster-konflikt. På ena sidan står de som menar att det handlar om ett bidrag för den övre medelklassen som borde kunna städa sina hem själva, istället för att låta någon annan göra det. På andra sidan står de som menar att avdraget förenklar människors livspussel och frigör tid. Dessutom framhålls att avdraget gynnar personer som ofta står långt ifrån arbetsmarknaden.
Riksrevisionen släppte i veckan en granskning av rut-avdragets ändamålsenlighet. Slutsatserna är sammanfattningsvis att reformen kostar 5,4 miljarder årligen, och att det till övervägande del finansierar sig självt, att det stärkt utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden och att höginkomsttagare, föga förvånande, har kunnat göra de största avdragen.
Trots granskningens i många delar mycket positiva resultat kommenterade rapportförfattaren Anna Brink “Träffsäkerheten har inte varit särskilt god. Vare sig när det gäller vilka som får jobb eller vilka som köper tjänsterna.” Rapporten har dock fått kritik av ekonomiprofessorn Sven-Olov Daunfeldt, som menar att många av granskningens antaganden är konstiga och anmärker på att rapporten inte belyser att avdraget har gjort svarta jobb vita. Dessutom lyfter han fram att reformen har bidragit till ökad sysselsättning som permanentat sig, samt att det bidragit till kvinnors löneutveckling när tid frigjorts från hemarbete.
Nationalekonomi är komplext och godtyckliga antaganden måste alltid göras. Men vilken rapport eller studie man än hänvisar till om rut-avdraget är bilden som kommer fram en i allt väsentligt mycket lyckad reform. Inte minst därför att reformen återigen slår hål på myten om politiken som ett oundvikligt nollsummespel där den enes bröd är den andres död. Reformen har gynnat såväl välbärgade som socioekonomiskt utsatta grupper i samhället.
Politiska reformer får sällan eller aldrig helt och hållet de effekter man förutser eller marknadsför. Delvis bristande ändamålsenlighet kan därför inte betraktas som ett misslyckande per se. Rut-avdraget är inte perfekt, men det är populärt hos stora delar av befolkningen av en anledning. För många gör det vardagen enklare, för andra blir det en väg in på arbetsmarknaden.
Socialdemokraterna har med all önskvärd tydlighet visat att man inte har för avsikt att respektera Januariavtalet. Punkt tre i avtalet anger bland annat att rut-avdraget ska vidgas till fler tjänster. Måtte det inte bli nästa punkt som stryks.
