Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Efter plastpåseskatten planerar regeringen nu en “miljöskatt” på kläder och skor.

Malin Lernfelt: Säg nej till miljöskatter utan miljönytta

Med klimathotet som murbräcka har staten hittat en ny väg in i människors plånböcker.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Första maj trädde den så kallade plastpåseskatten i kraft. Numera kostar plastpåsar i mataffären mångdubbelt mer än tidigare, och huvuddelen är skatt och moms. Skälen till att införa skatten påstods vara miljö- och klimatrelaterade, men när Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP undersökte vilken miljöpåverkan den typ av plastkassar som säljs i svenska matbutiker (de är tillverkade av av återvunnet eller förnybart material) har, visade det sig att de är ett av de bästa alternativen om man ser till klimatavtryck, försurning och övergödning. En rapport från danska Miljöstyrelsen har också kommit fram till att om plastkassen används som bärkasse eller soppåse har den ett lägre klimatavtryck än andra kassar. Risken är därmed stor att koldioxidutsläpp och resursförbrukning ökar när människor väljer bort den miljövänliga plastpåsen.

Ändå infördes plastpåseskatten. Vilket rimligtvis beror på en enda sak. Att en sådan skatt drar in stora summor till statskassan.

I ett land som Sverige, där alla från låg- och medelinkomsttagare till småföretagare redan dignar under ett hårt skattetryck, är det svårt rent politiskt att införa nya skatter. Men med klimathotet som murbräcka har man hittat en ny väg in i människors plånböcker.

Bland annat planeras i nuläget för en kemikalieskatt på kläder och skor. I det slutbetänkande som lämnades i till regeringen i april föreslås att en skatt på upp till 75 kronor per kilo införs 2021. Skatten skall avkrävas de omkring 9 000 företag som handlar med kläder och skor, oavsett produkternas kemikalieinnehåll. Kan handlaren sedan redovisa att varorna saknar farliga kemikalier, ska det finnas möjlighet att göra avdrag.

I den statliga utredningen görs bedömningen att endast omkring 15 procent av de varor som skulle beskattas verkligen innehåller ämnen som ger negativ miljöpåverkan. Ändå tyder allt på att regeringen vill gå på utredarens förslag och införa den nya skatten. Effekten lär inte låta vänta på sig.

Många småföretag som redan kämpar för att överleva till följd av coronakrisen kommer att få det ännu tuffare och tvingas säga upp anställda eller lägga ned, konstaterade Philip Thunborg på småföretagarorganisationen Företagarna i en debattartikel häromdagen (Expressen 17/5). Och det utan att miljön blir ett dugg bättre. Men det verkar inte bekymra regeringen, vilket tyder på att inte heller det här i slutänden handlar om miljön, utan om att hitta nya sätt att beskatta medborgarna.

Det är naturligtvis viktigt att politiken agerar för att minska utsläppen. Men att straffbeskatta svenska konsumenter eller svenska företag i miljöns namn, utan att det ger faktisk miljönytta, samtidigt som både problem som fungerande lösningar ligger på en internationell nivå, är kortsiktigt och ogenomtänkt.