Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Karin Pihl

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Så göder välfärdsstaten brottsligheten

Karin Pihl: Sverige har inte råd att låta kriminella leva lyxliv på skattebetalarnas bekostnad.

Förra veckan presenterade regeringens utredare sina slutsatser om kriminalitet i välfärdssystemen. De 7 350 anmälningar utredaren har gått igenom omfattar brott för över 600 miljoner kronor. Men det kan vara värre än så. Enligt Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket kan summan ligga på uppåt 20 miljarder kronor om året. Det motsvarar hälften av höstbudgetens kostnader för rättsväsendet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Utredningen har kartlagt fusk och annan kriminalitet som riktas mot myndigheter som betalar ut ersättningar och hanterar skattepengar. Och i Sverige har vi ju ett antal sådana: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket, samt Skatteverket, kommuner och länsstyrelser.

Fuskarna har olika metoder. Ett sätt är att starta assistansbolag, och kräva ersättning för jobb som aldrig har utförts eller uppge behov som inte finns. En särskilt avancerad form av brottslighet är att använda sig av falska identitetshandlingar. På så vis kan en person få flera utbetalningar parallellt. Att låtsas att man blivit antagen till en studiemedelsberättigad utbildning är ett annat knep.

Pengar som ska gå till sjuka och funktionsnedsatta göder i stället kriminella. I ett fall från i vintras – där en man lurat Försäkringskassan på 35 miljoner och efter avtjänat straff misstänkts ha fortsatt sin kriminella verksamhet – gick ersättningarna till sportbilar, dyra klockor och en lyxvilla. Men det är inte det värsta exemplet. Självmordsbombaren i Stockholm 2010 hade lyckats tillskansa sig nära en halv miljon genom falska intyg till Centrala Studiestödsnämnden.

Utredningen lyfter ett antal förslag för att stävja den här typen av brottslighet. Att strama upp reglerna kring utlämning av id-handlingar är en viktig lösning, liksom att använda biometrisk data. En annan åtgärd är att låta myndigheter utbyta information mellan varandra, eftersom brott ofta rör både Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket.

Grov kriminalitet av det här slaget underminerar legitimiteten för välfärdsstaten. Sverige har inte råd att låta kriminella leva lyxliv på skattebetalarnas bekostnad.