Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Så kan en ny vårdmodell ta bort köerna

Joakim Broman: Resurser för att behandla patienter finns inom de flesta vårdområden, men utnyttjas inte

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

De vårdköer som inte växer står stilla. Tiotusentals människor runt om i Sverige har väntat mer än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök i specialiserad vård, på en operation eller någon annan medicinsk åtgärd.

Kanske uppfattas det som ett slags nödvändigt ont, ett naturligt resultat av personalbrist och underskott i vårdbudgetarna.

Sanningen är dock att vårdköerna är en politisk skapelse, en modell för att ransonera vården och pytsa ut pengapåsen i jämn takt över året, eftersom regionerna inte anser sig ha råd att vårda alla i den takt som skulle behövas för att få bort köerna. Resurser för att behandla patienter finns inom de flesta vårdområden, men utnyttjas inte eftersom ingen är beredd att betala.

Utöver att vårdköerna orsakar stort lidande är det dessutom tveksamt om man sparar några pengar på att inrätta dem, eftersom människor riskerar att bli sjukare och kräva mer eller dyrare behandling under tiden som de väntar på vård. Men genom den vårdmodell och -organisation vi har är det svårt för regionerna att göra så mycket annorlunda.

Det är därför helt rätt, som tankesmedjan Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanadaji, vd för tankesmedjan ECEPR, skriver i den nysläppta rapporten “Ålderskris”: Sverige måste diskutera en ny vårdmodell.

I rapporten går författarna igenom Nederländernas vårdsystem. De har, i likhet med Sverige, en solidariskt finansierad vård som innebär att ingen blir utan vård för att den saknar medel. Men till skillnad från i Sverige finansieras huvuddelen av systemet med privata medel, genom att människor köper obligatoriska sjukvårdsförsäkringar från privata bolag. Därtill är i princip alla utförare privata aktörer, som försäkringsbolagen köper vård av.

Både beställarfunktionen och själva utförandet är alltså konkurrensutsatt. Resultatet är att den nederländska vården presterar bättre i stort sett över hela brädet. Tillgängligheten är betydligt bättre samtidigt som vårdkvaliteten är likvärdig. Tid hos en familjeläkare kan ofta ordnas samma dag. Väntetiderna för insatser som prostatektomi eller en knäledsoperation är hälften av vad de är i Sverige.

Och allt detta utan att mer resurser läggs på vården. Som andel av BNP ligger Nederländerna till och med lägre, på 10,1 procent, jämfört med 10,9 för Sverige.

Styrningen av vården är redan nu under stark press. Vårdköerna har sedan den rödgröna regeringen tillträdde i många fall fördubblats. Det kommer dessutom att bli värre. Sverige står inför en demografisk utmaning, där allt fler äldre kommer att behöva vård och omsorg de kommande åren. Sveriges Kommuner och Landsting uppskattar att 35 miljarder kr saknas i kommunsektorn till år 2022.

En effektivare styrning av vården är därmed ett måste. Och förmodligen kommer det att kräva ökade inslag av såväl privat finansiering som privata utförare.

Länkar:

Timbro:

SKL: