Så kan kommunerna förbättra sin ekonomiska situation

Svend Dahl: Höga kostnader innebär långtifrån alltid höga ambitioner och hög kvalitet.

ANNONS

Larmrapporter från kommunerna har avlöst varandra under året. Enligt den senaste ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer ett nittiotal kommuner att visa underskott i år. Samtidigt konstaterar kommunernas ekonomichefer att 2020 kommer att bli ett ännu tuffare år.

I fyra regioner och 28 kommuner väntar skattehöjningar under 2020. Trots detta, och trots ökade statsbidrag, räknar SKR med att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023.

Bakom detta ligger vad som närmast kan liknas vid en perfekt storm. SKR har under lång tid varnat för hur möjligheterna att finansiera välfärden påverkas när allt färre i yrkesverksam ålder ska betala för en växande grupp äldre och stora barnkullar. Denna utveckling förstärks av stora grupper nyanlända som står långt från arbetsmarknaden, och som blir en kommunal kostnadspost när statens ekonomiska ansvar löper ut två år efter beviljat uppehållstillstånd.

ANNONS

Att staten, som tvärtemot många kommuner har goda skatteintäkter, skjuter till pengar är helt nödvändigt. Men det finns också anledning att ställa frågan om de resurser som idag satsas på välfärden används på bästa möjliga sätt. Det mesta talar för att så inte är fallet.

Genom åren har en lång rad studier visat att sambandet mellan kostnader och kvalitet är svagt i välfärdssektorn. Höga kostnader innebär långtifrån alltid höga ambitioner och hög kvalitet. Det betyder att det i många kommuner finns potential att använda välfärdens resurser smartare.

I två nya rapporter från Svenskt Näringsliv görs ett försök att beräkna hur stor denna effektiviseringspotential är. Som grund för beräkningen har Svenskt Näringsliv valt ut ett antal kommuner som levererar hög kvalitet i välfärdens olika delar (som nöjda brukare i äldreomsorgen och goda skolresultat) till en kostnad som ligger klart under vad man kan förvänta sig utifrån kommunens strukturella förutsättningar, som exempelvis befolkningssammansättning och geografi. Glesbygdskommuner kommer exempelvis alltid att ha högre kostnader för vissa verksamheter, men även i sådana kommuner kan man arbeta mer eller mindre effektivt.

Om alla kommuner lyckades sänka sina kostnader till samma nivå som genomsnittet för de utvalda kommunerna skulle det i kommunsektorn frigöras 36,5 miljarder, visar räkneexemplet. Det är en siffra som är värd att sätta i relation till den resursbrist SKR pekar på.

ANNONS

Det är förstås ett teoretiskt räkneexempel, men säger ändå något viktigt. Även om kommunerna inte lyckas genomföra fullt så omfattande effektiviseringar finns potentialen att frigöra betydande resurser genom att arbeta smartare i välfärden. Det kan handla om att bygga organisationer där alla, från politiker till personal i skola och äldreomsorg, arbetar långsiktigt utifrån några få och tydliga mål och om att undvika hög personalomsättning. Det kan låta som självklarheter. Men verkligheten i många kommuner är en helt annan.

Att ta bättre vara på befintliga resurser är inte hela lösningen på kommunernas kostnadskris. Men det borde vara ett naturligt första steg.

Svend Dahl
Svend Dahl
ANNONS