Egen försörjning. Pizzabagare kräver inte högskoleutbildning.
Egen försörjning. Pizzabagare kräver inte högskoleutbildning.

Så mycket förlorar vi på dålig integration

Ledare: Forskning visar hur mycket vi kan vinna på att fler nyanlända får jobb snabbare än i dag.

ANNONS
|

Hur mycket kostar invandringen samhället och den offentliga sektorn? Denna fråga står onekligen i fokus i den offentliga debatten just nu.

I senaste numret av Ekonomisk Debatt (2 / 2017) finns ett viktigt bidrag till denna debatt. Forskarna Lina Aldén och Mats Hammarstedt vid Linnéuniversitetet i Växjö har undersökt flyktinginvandringen från Afrika, Mellanöstern och övriga Asien under 2005-2007 och studerat hur fort flyktinginvandrarna har kommit i arbete. Med hjälp av dessa data har de kunnat räkna ut nettokostnaden för offentliga sektorn per individ. Dessutom har de i tidsserier kunnat analysera hur denna kostnad sjunker åren efter att flyktingarna har etablerat sig i det svenska samhället.

ANNONS

Kostnaderna minskar

Deras resultat visar att snittkostnaden för de som invandrade 2005 minskade från 192000 kronor till cirka 95000 kronor sju år efter invandringen till Sverige. Men det finns många offentliga kostnader som är helt orelaterade till flyktinginvandringen. Vad politiken väljer att satsa på försvaret eller hovet är till exempel kostnader som man kan anta ligger fast oavsett storleken på invandringen. Räknar man bort dessa kostnader blir snittkostnaden cirka 60000 kronor lägre.

Forskarna finner en stor skillnad mellan högutbildade och lågutbildade när det gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Om man använder måttet där försvarskostnader med mera är uteslutna, visar det sig att högutbildade flyktinginvandrare inte kostar den offentliga sektorn någonting efter sju år. Då kan man säga att man har nått "break even". Men detta gäller alltså inte för de som har lägre utbildning. Där fungerar den ekonomiska integrationen för dåligt.

Argument för enkla jobb

Aldéns och Hammarstedts studie visar med tydlighet att enkla jobb måste vara en del av en framgångsrik integrationspolitik. Utbildning är också viktigt, men kommer inte att fungera för alla. Tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden är en viktig faktor. Det höga löneläget på den svenska arbetsmarknaden i kombination med höga skatter på arbete är en tröskel som hindrar integrationen och kostar offentliga sektorn i onödan.

ANNONS

Länder som Danmark, Tyskland och Storbritannien har betydligt fler enkla jobb i ekonomin. Det är länder som regeringen borde lära av för att minska den ökande klyftan på svensk arbetsmarknad.

Klyftan

Den stora klyftan är inte mellan de som har låga och höga löner - lönestrukturen i Sverige är extremt sammanpressad - utan mellan de som står utanför arbetsmarknaden och de som är inne på arbetsmarknaden. Även om man går in på arbetsmarknaden på en lägre lönenivå, så lönar det sig ändå i slutändan, eftersom man får fler år arbete.

Både nyanländas ekonomi och samhällsekonomin förbättras av fler enkla jobb på arbetsmarknaden. Man kan också påpeka att länder som Danmark och Tyskland är väl utvecklade välfärdsstater. Det är alltså inte någon social katastrof som står för dörren med fler enkla jobb, snarare tvärtom. Det är en social katastrof om integrationen fortsätter att fungera så dåligt som i dag.

ANNONS