Samhället får inte överge förorterna

Uddevalla hamnar på 17:e plats i undersökningen, en placering före Malmö, en stad som har stora problem med utanförskap i förorter. Under denna period har faktiskt segregationen i Malmö minskat marginellt, men ökat i Uddevalla. Grannstaden Trollhättan placerar sig på andra plats i landet, i hård konkurrens med Botkyrka. Forskaren Martin Grander berättar att gränsen mellan utanförskap och innanförskap blir allt skarpare. För tjugo år sedan var boendesegregation ett problem i sju kommuner, i dag är det 70 kommuner.

Kommunpolitiker och bostadsbolag kämpar för att förbättra situationen. "En stor, grandios lösning", förkastas av Anna Heide på Malmös kommunala bostadsbolag. Hon konstaterar att när de som bodde i området Herrgården fick det bättre socialt, då flyttade de till andra stadsdelar. En satsning på individerna i området, ledde till att de valde att flytta. Därför måste man arbeta både med platserna rent fysiskt, och människorna som bor i dem. Många lokalpolitiker är kritiska mot egenboende (ebo) under asylprocessen. De som får uppehållstillstånd stannar kvar i de stadsdelar där de har släkt eller vänner. Ofta bor de mycket trångt. I november 2014 kunde Bohusläningen rapportera om just sådana problem med svarthandel av lägenhetskontrakt och trångboddhet på Dalaberg i Uddevalla. Stadsdelar som dessa ökar i landets kommuner, trots att det inte byggs några lägenheter där. Detta gör också att det är endast en tredjedel av landets skolor som tar emot nästan alla nyanlända elever. I många kommuner i landet är det så att skolor som redan har få elever med föräldrar födda i Sverige tar emot många nyanlända, rapporterar Lärarnas Tidning. Så vad kan då göras, om det inte finns en "quick fix"? Martin Grander uppmanar landets kommuner att lära sig av de misstag som gjordes i miljonprogramsbygget. Detta har man gjort i Botkyrka, vars kommunalråd Ebba Östlin (S) berättar för Dagens Samhälle att när kommunen projekterade för villatomter i förorten Alby var intresset stort, ingen kostade under två miljoner kronor. Dessutom satsar man på bostadsrätter i området. På så sätt kan invånarna göra det man inte kunde göra tidigare: en boendekarriär utan att flytta från området. Olof Åslund, generaldirektör på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, rekommenderar satsningar på lika möjligheter till utbildning och att de som befinner sig långt från arbetsmarknaden måste komma in. Skolornas kvalitet i de utsatta områdena är något som kommunerna måste upprätthålla och inte tumma på. Därför var det rätt att Malmö stängde högstadiet på Rosengårdsskolan, när man inte kunde leverera kunskap under trygga former. Men det gäller också att upprätthålla andra delar av samhällets service, som sjukvård, räddningstjänst och polis. Om samhället inte kan leverera i vissa områden, då är det inte förvånande att folk som kan flyttar därifrån.

Läs artikeln i Dagens Samhälle

Det är väl detta som det hela kommer ned till. Folk vill bo där man kan känna sig trygga, få ett arbete och ge sina barn en god uppväxt. Detta ska vara en självklarhet även för de som bor i Uddevallas norra stadsdelar. Då måste polisen vara närvarande, arbetsmarknaden öppnas upp och skolorna kunna fokusera på sin huvuduppgift, att lära ut kunskap.

Ledarskribent

Karl af Geijerstam

kag@bohuslaningen.se