Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Många kommuner har både ekonomiska problem och personalbrist, och sammanslagningar lyfts fram som en lösning.

Joakim Broman: Sammanslagningar löser inte kommunernas problem

Det är ett livskraftigt lokalt näringsliv som behövs för små kommuner

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det går inte att väja för frågan om kommunsammanslagningar, menar fackförbundet Vision. I en ny enkät beställd av förbundet uppger var tredje socialchef att de inte når upp till lagkraven för sin verksamhet. I en artikel i Dagens Samhälle (17/9) pekar Visions ordförande Veronica Magnusson på att personalbristen är stor, att yrkesgrupper som socialsekreterare och chefer till familjeomsorgen saknas och är svåra att rekrytera.

Tanken är att sammanslagningar av små kommuner kan innebära stordriftsfördelar och en mer professionell administration. Samma förslag lyftes i februari av Kommunutredningen, som ville ge möjlighet till skuldavskrivningar för kommuner som går ihop.

Frågan är bara om färre kommuner skulle innebära högre effektivitet. Den som bläddrar vidare i Dagens Samhälle kan läsa en intervju med Nicke Grahn, kommunalråd (L) i Dorotea, en av Sveriges minsta och därtill mest avlägsna – sett till närhet till större städer – kommuner.

Grahn anser tvärtom att 2 500 invånare är en optimal storlek på en kommun. Ekonomin blir kanske aldrig stark, men samtidigt menar han att det finns en slags smådriftsfördelar. En liten och mer dynamisk förvaltning kan vara mer effektiv än i mellanstora kommunera med 20 000-40 000 invånare, som i sin tur inte heller är stora nog att få stordriftsfördelar.

Grahns uppfattning har visst stöd i forskningen. Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, har i en studie för Finansdepartementet analyserat kommunreformer i 22 länder, och konstaterar att sammanslagningar för det mesta inte ger några effekter på ekonomin överhuvudtaget.

Man kan dessutom fundera över om stordriftsfördelar skulle göra det lättare att lösa de problem fackförbundet Vision lyfter. Att socialchefer inte kan sköta verksamheten är allvarligt, men skulle det förändras av att kommungränsen flyttas? Utgångspunkten att den personal man behöver finns i grannkommunen, eller att en sammanslagning gör kommunen så attraktiv att personal kommer att flytta dit, framstår inte som realistisk.

Problemet är snarare glesheten, avstånden, den “ojämlika” fördelningen av utbildade yrkesgrupper över landet. De ekonomiska svårigheterna går i många fall snarare att härleda till bristen på ett livskraftigt näringsliv – en basnäring.

Det finns säkert enskilda fall där kommunsammanslagningar kan göra nytta. Men i det större sammanhanget är det snarare tillväxtreformer, transportinfrastruktur, och ett rimligt kommunalt utjämningssystem som behövs för att hela landet ska leva.