Under måndagen (15/6) rapporterade tidningen Dagens Juridik att antalet fällande våldtäktsdomar ökat markant sedan den nya samtyckeslagstiftningen infördes. År 2017 var antal fällande domar endast 190. Förra året – efter att lagändringen införts – var motsvarande siffra 333. Stina Holmbergs, BRÅ:s forsknings och utredningsråd, genomgång av domarna visar att nya typer av övergrepp i och med den nya lagstiftningen har lett till åtal. Dessvärre har man emellertid funnit att domstolarna fortfarande finner det svårt att tillämpa den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt.
Samtyckeslagen var ett av de absolut mest omdebatterade lagförslagen under det gångna årtiondet och motivet bakom lagen var tydligt: sex ska alltid bygga på ömsesidighet, och fler våldtäktsmän ska fällas i domstol. Tidigare krävde våldtäktsbrottet i princip att gärningsmannen använt fysiskt tvång för att det skulle leda till fällande dom, men den uppdaterade lagen kräver nu endast att samtycke uteblivit.
Förespråkarna i debatten, bland annat straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud, menade att samtyckeslagen skulle komma att verka som normbildare för ömsesidigt sex, och pekade på hur annan lagstiftning såsom förbudet mot barnaga och bilbälteslagen verkat normerande på beteenden i samhället. Huruvida detta har blivit fallet eller inte är emellertid, förstås, svårt att mäta.
Skeptikerna till den nya lagen, bland annat representerade av Advokatsamfundet och Lagrådet, menade å sin sida att lagen var överflödig, stod i strid med legalitetsprincipen och var svår att förutse effekterna av. Andra lyfte även fram att målsägandena riskerade att bli ännu mer ifrågasatta i rätten.
Har BRÅ:s siffror gett förespråkarna för lagen rätt? Åtminstone delvis. Även om antalet anmälda våldtäkter också ökat under de senaste åren har de inte gjort det i alls samma utsträckning som de fällande domarna. (Anmälningarna ökade med åtta procent från 2018 till 2019 – antalet fällande domar med 75 procent.) Även om det är för tidigt att utvärdera samtyckeslagens samlade effekter tyder en del på att den åtminstone i det avseendet gett önskade resultat.
Sedan återstår att se om lagen haft andra negativa konsekvenser – och kanske framför allt huruvida den fyller en normerande funktion. Men till dess pekar mycket – i kontrast till många experters farhågor – på att samtyckeslagen faktiskt fungerar som det var tänkt.
Länkar
